fredag 30 november 2012

I morgon bitti smäller det!

Då är det äntligen dags för Lilla Jul - och så klart första luckan i Bosarves (och Sharons) fina julkalender. Ni är väl med?

Några chokladjulkalendrar har inte gått att uppbåda - de är slut överallt. Men jag tror att maken kanske har ett ess i rockärmen ...

På Högbyhallen i Hemse hittade vi dock ICA:s egna julkalender. Jag har letat i flera år och trodde de hade slutat göra den. Det är min favoritkalender med både charmiga bilder och söta små rim. Tror dock att kassörskan trodde jag hade tre söta små barn hemma när jag bad om tre kalendrar. Vad förvånad hon skulle bli om hon visste att en är till mig, en till sonen (17,5) och en till hans tjej (20). :P


Nu snöar det på riktigt

Som på beställning kommer snön och et minusgrad kvällen före Lilla Jul. Vi pyntar och pysslar och sonen och E har satt upp de åtta likadana adventsljusstakarna.

Must i glasen, eld i kakelugnen, julmusik i högtalarna och mera julpyssel. Hinner vi blir det marsipangrisar också!


Snön ligger vit på taken

Nåväl, i alla fall fläckvis. Men nu är vi i alla fall hemma igen, och det känns skönt. Idag ska vi städa bort musbajset vi hittat i köket (men skafferiet visar inga spår av besök! ) och julpynta inför morgondagen.

Härligt!


torsdag 29 november 2012

Utan billig kalenderchoklad blir det inte jul på riktigt

Jag älskar julkalendrar. Fick jag bestämma skulle jag ha en sju-åtta stycken, minst.

Häromdagen gav jag min chokladkalender, ni vet en sån där med små platta chokladbitar man knappt får loss, till sonens flickvän E. Jag hade hittat två fina med Tintin-motiv för en tia styck. Precis som det ska vara. Hon har visst aldrig haft en chokladkalender förut och blev glad som en ... hundvalp, tror jag var ordet hon använde. Och hundvalpar kan ju onekligen bli himla glada!

Men nu måste jag komma ihåg att skaffa mig en ny. Även om chokladen egentligen är ganska äcklig vill jag absolut ha en, en sån där tiokronors. Den flottiga smaken i munnen hör ju liksom till och lovar jul - tänk om det inte blir jul annars?


Inte lika fin som Tintinkalendrarna, men den skulle duga bra åt mig.

Julkalendern 2012 - snart i en blogg nära dig

Just nu pratas det mycket om julkalendern. Om TV:s kalender, om radios kalender. Det är förvånansvärt tyst om Bosarves kalender. Ja men just det, kanske för att ni inte visste att det kommer en sådan. Men nu vet ni!

År 2000 jobbade jag på Stockholms universitet (ja, det ska vara litet u), tillsammans med mina fantastiska kollegor Mats och Sharon. Då gjorde vi en tjusig, julig, spännande och informativ julkalender för universitetets personal och studenter. Jag gjorde research och skrev texterna,  Sharon har gjort de fantastiskt fina illustrationerna och Mats programmerade.


Illustration: Sharon Lindberg

Den blev snabbt mycket populär och hade efter några dagar flera tusen trogna följare. Nu ska ni få ta del av den, även om den inte  är riktigt lika tjusig nu som den var då när man själv fick öppna luckor. Hoppas ni tycker om den lika mycket som man gjorde då.

Men än är det inte riktigt dags, första luckan ska ju inte öppnas förrän på lördag. Håll utkik!

"- Mamma, du packar bättre än tetris!"

Ikväll är det äntligen dags att åka hem till vårt älskade Bosarve igen. Bara för ett par dagar, men ändå. Vi ska julpynta hela huset och fira Lilla jul med hela lilla stora familjen. Det ska bli så mysigt!

Häromdagen packade vi bilen full med grejer som ska med. Och då menar jag verkligen full. Vi ska ju få plats med fyra personer också, förutom allt julpynt och en fantastisk stor kopparbunke som tar drygt halva bakluckan. Sonen och E hjälpte till att bära, och sedan pusslade vi. Och pusslade. Och pusslade om. Men det gick! Allt vi ville ha med är på plats i bilen och förhoppningsvis får vi plats själva också,  även om det nog blir trångt.

När vi var färdiga utbrast sonen: "- Mamma, du packar bättre än tetris! ". En finare komplimang kan man inte få av en sjuttonåring dataspelsnörd. :)

onsdag 28 november 2012

Överraskningspyssel

Ikväll är det pysselkväll. Jag klipper och skriver och fyller och knyter. Jag kan tyvärr inte berätta vad jag pysslar med riktigt än,  eftersom jag ska ge det till två av mina allra trognaste läsare.

Senare, jag lovar! På lördag, typ. Då är det för sent för er att göra samma sak, men det blir jul igen nästa år!  ;)


Dagens fynd: Grejer till öppna spisarna

Och den här gången har jag faktiskt köpt nytt. Järnia i Solna centrum säljer allt till öppna spisar för 99 kronor styck oavsett tidigare pris. En del snyggare än annat, men väl värt ett besök om man har eldstäder hemma. Bilderna är några exempel på det som finns.

Jag köpte ett gnistgaller till öppna spisen i bryggarhuset, två vedställ i smide och en blåsbälg. Perfekt!






tisdag 27 november 2012

Önskeklapp: Retroradio

Den här tjusiga radion skulle passa finfint i vårt kök. Där vill man ju helst inte ha ett modernt monster, men man vill gärna lyssna på P4 när man diskar och lagar mat och fixar.

PS: Tomten! Just nu kostar den 299:- istället för 399:- på Clas Ohlson!


Mitt är mitt och ditt är ditt

Tänk att det ska vara så svårt att skilja på mitt och ditt. Att det finns folk som tycker det är okej att bara gå och hämta det man vill ha.

I helgen blev mina fina, snälla, generösa, tjänstvilliga grannar bestulna på en gris. Det låter kanske larvigt, men de lever på sina grisar. Det är grisarna som betalar deras lån, deras mat, deras räkningar och julklappar till barnen. En stulen gris gör det förstås inte, tvärtom blir det mindre inkomst så här lagom till jul. Dessutom är det ju liksom nu de gör mest pengar på grisarna, när folk vill ha skinka och sylta och korv till sina julbord.

Någon har gått in på gården bakvägen, tagit en gris, skjutit den och tömt den på blod utanför grishuset. Inne på tomten! Sedan har de kört den på skottkärra bakvägen ut till vägen där en bil måste ha väntat. Inälvorna hittades av en privatperson i grannsocknen.

Förra året stal man 15 grisar i en annan grannsocken. Någon har alltså satt i system att stjäla grisar innan jul. Man kan bara hoppas att det är för att de är så otroligt fattiga att deras barn inte får mat annars, och inte för att de ser sin chans att tjäna en slant till jul.

Nu finns det förvisso inte så många SÅ fattiga människor på Gotland 2012. Och gör det det tycker jag de ska sälja både vapnet, skottkärran och bilen innan de stjäl någon annans levebröd. Dessutom tycker jag att om man är så fattig ska man ta vara på inälvorna också istället för att dumpa dem i ett dike. Det är mycket näring i inälvor.

Tyvärr tror jag inte på så-fattig-att-mina-barn-inte-får-mat-teorin, även om jag gärna vill. Jag tror att det är någon som inte kan skilja på mitt och ditt. Som inte tänkt på att våra fina grannar jobbar hårt från morgon till kväll för att se till att DERAS barn får mat. Som inte förstår att en enda gris gör stor skillnad för familjeekonomin och möjligheten att betala lånen på det nybyggda grishus man sköt grisen utanför. Som inte förstår att grannarnas små barn blev rädda. Att de inte vågar sova på natten för att de är rädda för tjuvarna.

Nu är det dock ingen idé för tjuvarna att komma tillbaka. Gården vaktas från alla håll, grannskapet håller ögonen öppna och hundarna vakna.

Här kan du läsa mer om grisstölderna. Sprid vidare och håll ögon och öron öppna och tipsa polisen på 114 14 om ni misstänker att någon som inte rimligen borde ha det plötsligt har griskött till salu eller har "köpt det billigt" av mystisk källa.

Jag blir så arg, trött och ledsen. Det här var en väldigt dålig start på julen för mina fina grannar.

(Bilden kommer från Fotoakuten


söndag 25 november 2012

Ekotänk redan 1898

På Hallwylska palatset finns denna fantastiskt smarta ekolösning. Så borde vi alla ha. I kranarna finns förutom kall- och varmvatten också regnvatten! 

Toksmart, hur många hundratals liter färskvatten spolar vi inte bort när vi ska skölja ur saker innan vi diskar? Och vi borde definitivt använda regnvatten i toaletten. Vansinnigt onödigt att kissa i dricksvatten.

Vi ska definitivt kika på regnvattenlösningar till både köket och toaletten när vi renoverar. Och dessutom regnvattentankar till att vattna i växthuset med. För bevattning av resten av trädgården har vi ju gårdspumpen.


Gratis är inte alltid gott

Jag fick två fribiljetter till Swedish House Mafias sista Sverigespelning. Det där är liksom inte riktigt min grej, men konserter är ju liksom alltid kul. Nästan ...

Vi hade dyra fina biljetter, på riktigt bra platser på sittläktare med bra sikt och allt. Men seriöst. Tre killar som spelar skivor. Inga instrument, sjunger inte, ingen egentlig show. Bara spela skivor och en massa lampor och animeringar. Som ett jäkligt stort disco. Och vi hade sittplats. På ett disco.

Alla verkar imponerande av de tre pojkarna med skivspelare. Jag är imponerad av deras ljusgubbar och pyrotekniker. I övrigt var det tråkigt. Riktigt tråkigt. Vi var inte alls ledsna över att gå hem tidigt för att få en taxi åt makens brutna ben innan massorna vällde ut. Och vi hade mycket hellre suttit hemma och sett på Kommissarie Lewis.

Jag tror jag börjar bli gammal ...

lördag 24 november 2012

Idag börjar en Magisk Månad

Idag är det exakt en månad kvar. En lååång men ack så kort, mörkmulen men gnistrande ljus månad full av akut längtan som gör dagarna så långa men ändå så korta så man inte hinner med allt man vill göra.

Magiska Månaden är full pyssel och smussel, tissel och tassel, tingel och tangel, glitter och glögg och bjällerklang. Äntligen!

Nu har jag inte tid med er längre, nu ska jag gå igenom jullådorna för att se vad jag ska ha med till Bosarve nästa helg. Och längta lite till!

Dagens boktips: "Dykaren" av Håkan Östlundh

Nu har jag bara några skälvande sidor kvar av boken jag läser just nu,  "Dykaren" av Håkan Östlundh. Jag har haft svårt att lägga ifrån mig den, även om storyn i del två i serien om den till Gotland inflyttade polisen Fredrik Broman faktiskt inte alls är lika bra som den första, "Släke".

Men den här utspelar sig nästan uteslutande på platser där jag är väldigt hemtam av olika anledningar, både platserna i Stockholm och på Ön. Bokens huvudperson (förutom polisen), i alla fall till en början, bor i huset jag hade utsikt över när jag flyttade ihop med sonens far. Hennes promenader går över stranden jag spenderat många långa sommarlov på och slutar där alla Slite-snorisar firat Valborg åtskilliga gånger. 

Hennes bror bor i Stånga, där vårt fantastiska Bosarve ligger, offret har en lägenhet precis vid Fridhemsplan som jag ofta passerar på väg till underleverantörerna på jobbet, offrets syster bor i det miserabla miljonprogram i Sollentuna där jag bodde ett år med Christer Pettersson som enda svenska granne och upplösningen utspelar sig på Närsholmen - världens vackraste plats, där maken friade till mig en solig dag i juni 2010.

Så även om boken inte riktigt är lika bra som den första är den hemma på så många plan. Fascinerande - och lite läskigt!


fredag 23 november 2012

Dagens gutamålslektion: godagar

Dagens gutamålslektion tillägnas Victoria N, som skrivit en så här fin recension om Bosarve-bloggen:

"En riktig bra och underhållande blogg om pelargonfrälsta Cizzi och hennes familj som sent i våras hittat och köptdrömhuset på gotland, här följer ni deras arbete med renovering,trädgårdsarbete och hon slänger även in nyttiga husmorstips då och då och min personliga favorit ordlistan med gotlandsord :).Allt i en proffsig balans med jobbet och vardagen i stockholm. (dom pendlar fortfarande mellan stockholm och gotland, tills dom hittat ett lämpligt sätt att kunna bosätta sig på gotland) För mig som är lite gotlandsfrälst är de jättekul o följa dom o se framstegen med det vackra och typiska gotlandshuset!"

Eftersom Victoria gillar gotlandsorden så tackar vi för den så här:

"Dej var godagar ti höre, dej!"

Godagar betyder alltså bra, roligt, trevligt. Och det är det ju även att det är fredag!

Nästa helg är det Lilla Jul

Om en vecka sitter jag på min älskade veranda med min morgonkaffekopp. Inte riktigt så här dags kanske, men om några timmar. Båten kommer fram ganska sent. 

Tyvärr lovar inte väderprognosen något vidare juligt adventsväder, men förhoppningsvis kan vi känna lite stämning ändå.

Nästa lördag är det nämligen Lilla Jul, i alla fall enligt Österbottnisk tradition. Jag vet att andra firar andra datum men Österbotten, som min mamma kommer ifrån firar på lördagen före första advent.

Lilla Jul är liksom startskottet för hela julmånaden. Den firas ungefär som stora julen fast med allt i miniformat: en pyttegran, ett pyttejulbord (en sorts sill, köttbullar med rödbetssallad och mormoderns risgrynsgröt med russinsoppa), must, glögg och pepparkakor och ett litet paket var.

Paketet får kosta max 60 kronor (men får gärna vara hemgjort! ) och ges enligt en planerad ordning. Alla ger en present och får en present och man vet vem man ger till. 

I år följer sonens flickvän E med, det ska bli jättemysigt. I övrigt blir både Lilla och stora jul enligt "Tomten är far till alla barnen-princip": ju fler desto bättre, och mammor och pappror och styvföräldrar och mormrar i en salig röra. Precis som det ska vara på julen; alla nära och kära runt omkring en.

Tyvärr kan kan inte lillasyster L med pojkvän komma på Lilla Jul, men vi hoppas på dem på riktiga jul. Syster kommer förstås då, men vi hoppas på pojkvännen!

torsdag 22 november 2012

Hett tips, SL!

Jag avskyr tantparfymer. Såna där kvalmiga, tunga, billiga, alldeles för söta. Huvudvärken slår till direkt, syrebristen smyger sig på en som en osynlig hand över mun och näsa och illamåendet släpper inte på timmar.

När min syster var yngre jobbade hon på ett stort läskedrycksföretag, ett amerikanskt sådant med en stor fryntlig tomte i reklamen kring jul eftersom de gärna vill konkurrera ut julmusten (lycka till, säger jag bara! ). Inga namn.

Då fanns fortfarande de hårda plastflaskorna som diskades och återanvändes, och syster jobbade med sortering. Där hade de en elektronisk näsa som tog bort flaskor som använts till bensin eller någon annan läskig kemikalie, för att kunderna inte skulle bli sjuka eller läsken smaka illa.

Såna näsor borde finnas i spärrarna i kollektivtrafiken. I kortläsarna, liksom. Och en stor arm som svepte bort alla med tantparfym, svooosch! Eller med Old Spice. Jag hävdar fortfarande att Old Spice borde vara olagligt. Blä.

När jag blir stor vill jag bli UnderbaraClara

Jag tycker det är så roligt när ni kommenterar här på bloggen. Då får jag liksom bekräftelse på att ni läser här och att ni gillar det ni läser. Drömmen är att delvis kunna försörja sig på bloggandet, så jag kan spendera mer tid på mitt älskade Bosarve och göra det jag gillar mest - pyssla med huset och pelargonerna och skriva om det. Bli som de "riktiga bloggarna", som tack vare sin blogg kan bo på landet och försörja sig trots en mager arbetsmarknad. Och på det viset vara en del i en levande landsbygd där folk bor året om och inte bara fyra veckor på sommaren.

Jag har nog trott att det bara är den närmaste släkt- och bekantskapskretsen som läser, men rätt vad det är får jag en kommentar från någon jag inte känner eller så är det någon helt otippad på jobbet som kommer fram och säger att de följer mig. Så himla kul!

Besökarsiffrorna på bloggen klättrar stadigt, om än långsamt uppåt, och även om jag har långt kvar innan jag blir UnderbaraClara känns det ändå som om jag är på rätt väg. Några hundra sidvisningar om dagen och ungefär 500 unika besökare i månaden varav nästan tre fjärdedelar är återkommande besökare känns helt okej för en helt vanlig vardagsblogg, tycker jag.

Om ni gillar bloggen, eller kanske bara uppskattar ett enstaka inlägg extra mycket, får ni gärna dela länken på Facebook eller på annat vis med vänner och bekanta. Eller varför inte knuffa för den eller skriva ett bloggtips om den. Eller helt enkelt bara skriva en kommentar här. Man måste inte ha ett konto, det går bra att välja Anonym eller att bara skriva ett ett namn i listan!

onsdag 21 november 2012

Grannarna blev björkens fall


Lastmaskinen puttar trädet bort från huset så det inte ramlar åt fel håll.
Grannen laddar motorsågen.


Kronan kapas upp i lätthanterliga bitar.


Grannen bonden M är nöjd med sitt nyfällda byte.

Nu äurväda, kan du få komma!

Igår hade jag en mysig eftermiddag med syster L och mamman, som är uppe och hälsar på några dagar. Vi kikade i affärer efter smarrigt julpynt och beundrade NK:s julskyltning med barnbokstema. Jag var inte alls särskilt imponerad, men mamman och systern sa att den var väldigt mycket bättre än förra årets. Den såg nog aldrig jag.

Sedan åkte vi hem till oss och lagade thaimat och planerade lilla jul och julafton. Mysigt! Sonens flickvän E var här också, och fick träffa lite mer av släkten. Jag tror hon är ganska nöjd.

På kvällen ringde styvmamman och  förhörde sig om sjuklingen. Efter en stund sa hon att hon åkt förbi Bosarve och sett att någon skövlat vår trädgård! För en kort sekund började jag fundera på vad i hela friden det där med att installera fiber egentligen innebär - vi hade ju redan grävt ner kabeln? - tills jag kom på att hon nog bara jäklades. Har de möjligen fällt ett träd? Nej, nej, de hade tagit ner alla stora träden, det var helt tomt framför huset!

Det var dock bara helt rätt träd som blivit fällt av våra fantastiska grannar. Den stora, lutande björken är nertagen och kapad i lagom bitar för att klyva till ved och riset ligger i en prydlig hög bredvid. Det får nog bli en trevlig julbrasa i vinter!

Så nu,  äurväda, är jag inte rädd längre. Det är bara att blåsa på.

tisdag 20 november 2012

Det är nu man längtar hem som mest.

Jag längtar sällan hem till Ön så mycket som jag gör i november och mars. Men det är aldrig då folk frågar om jag längtar hem.  Det förväntas jag göra i maj och juni och juli, när det är varmt och grönt och vackert.  Visst längtar jag då också - det gör jag ju alltid-, men det är nu det är värst.

När löven fallit av träden, det är mulet och regnigt och lerigt och smutsigt och fult. Även då är ju Gotland vackert, de vita kalkstenshusen tronar majestätiskt mot plöjd svart jord, de vindpinade, knotiga träden ömsom sträcker sig mot, ömsom hukar sig under en dramatisk himmel och havet kastar sig mot steniga stränder och är en hel symfoni av smaragdgrönt, djupaste blått och svarta djup.

Då, precis då, när Gotland bjuder på dramatik och hela världen är som en tavla, då är storstaden som allra fulast. Betong, asfalt, byggarbetsplatser, bilar, avgaser, skräp i alla diken. Oktober är okej med brinnande träd och i december kan man fokusera på folks pyntade fönster, men november är bara ... fult.

I maj och juni och juli är vädret vackert även i storstaden. Träden grönskar, blommorna sträcker sig mot en blå himmel och folk klär sig i färgglada kläder. Då är till och med vårt miserabla miljonprogram nästan trevligt.

Men nu. Nu längtar jag hem.

måndag 19 november 2012

Vi har blivit försökskaniner

Vi har blivit utsedda till försökskaniner. Det kan vara ett farligt, osäkert och läskigt jobb. Produkterna vi ska testa är okänt territorie och man vet aldrig vad man kan råka ut för, men eftersom vår gode vän P-A är den som behöver objekt att testa på bestämde vi oss för att ändå ställa upp.

Igår utsattes vi för det första experimentet. Med skakande knän och ett obestämbart pirr i magen satte vi igång med omgång ett: chokladmousse med hallon och lime, ur Roy Fares bok "Sweet!: Desserter och sötsaker". Fantastiskt underbart gott!

Kanske kanske vågar vi oss på att ställa upp igen, om P-A bönar och ber. Jag menar, man måste ju ställa upp på sina vänner ...


söndag 18 november 2012

Julklappstips till mormrar och farmrar som har allt

Mormrar och farmrar (ja vadå, vad skulle "mormor" och "farmor" annars heta i pluralis?) har oftast allt. Det kan vara helt hopplöst att hitta på något åt dem till jul, och ofta upprepar de enträget att de ändå inte vill ha några julklappar.

Nu är det ju dock så att jag älskar att ge bort julklappar. Jag älskar att ge bort presenter och små överraskningar överhuvudtaget. Att välja ut med omsorg, att slå in med ännu mer omsorg och med spänning vänta på mottagarens reaktion. Så vad ska man då hitta på till mormorn och farmorn? Jo foton på barnbarnen, så klart. Kul foton, knasiga foton, collage av knasiga foton, eller helt enkelt en traditionell porträttbild av gullegrynen. En trevlig ram, lite vackert prassligt silkespapper runt och sedan slå in lite tjusigt.

Idag är ju till och med kameran i mobilen så bra att den klarar av att ta fina porträttbilder, och fotopapper i en hyfsad skrivare fixar resten. Annars finns det sajter dit du kan skicka dina bilder och få dem "framkallade".

En annan rolig idé som maken gjorde av våra bröllopsfoton förra året, men som så klart går lika bra att göra med fina, roliga, knasiga bilder på barnbarn eller barnbarnsbarn är en fotokalender. Även där skickade man bara sina bilder till företaget och så gjorde de en väggalmanacka med en stor fin bild per månad. Det var inte särskilt dyrt, gick fort och var mycket uppskattat. De hänger i alla fall uppe hos släktingarna - men det är klart, de kanske gömmer undan dem annars och plockar fram dem när de vet att vi ska komma ... ;)

lördag 17 november 2012

Lördagsmys med L på Hallwylska Palatset

Idag var jag och L på visning på Hallwylska Palatset. Jag har varit på väg dit massor av gånger,  men det har alltid varit stängt på grund av renovering och utställningsbyte och allt det nu har varit.

Nu hade L spanat in att de hade en gästutställning med dräkter från den fantastiska tv-serien Downton Abbey, så nu var det dags. L var där tidigt och köpte biljetter till visningen, och tur var det - det var kö långt ut på gatan! Visningen visade sig inte handla om dräktutställningen, men den var jätteintressant ändå och dräkterna kunde vi titta på efteråt.

Änkenådens klänning - alltid med hatt!  
 

Mrs Hughes klänning - alltid med nycklar.  
Jättefina klänningar, men roligast var inte de dyra tjusiga aftonklänningarna utan Mrs Hughes klänning. Hon är min favorit. Hon och änkenåden, förstås. Cool tant!

Dagens husmorstips: Förvara pepparkakorna i frysen

Ja, nu är det verkligen dags - nästan i senaste laget - att sätta igång med julbaket. Degen gjorde jag ju förra helgen, men nu är det dags att baka ut den. Egentligen är den här degen tänkt för skurna pepparkakor, vilket   förvisso är det allra enklaste och snabbaste. Men det är ju sååå mycket roligare att välja och vraka bland grisar och hjärtan och stjärnor. Både när man bakar pepparkakor och när man äter dem, så klart!

Annars bakar jag faktiskt inte så mycket till jul. Lussekatter också, förstås. Funderar dock på att göra saffransbullar med lite fyllning i stället i år, lussekatterna har en tendens att bli så himla torra och tråkiga så de aldrig blir uppätna i alla fall. Kanske nåt i den här stilen? Värt ett försök.

Däremot brukar jag göra ohemula mängder chokladpraliner till jul. Falska Mozartkulor, kolafyllda chokladformar, praliner med mandelmassa, apelsin och mörk choklad, rischoklad och så vidare. Men det får vänta någon vecka till så de är färska och fina till jul (man får ändå inte äta av dem i advent!), man kan ju inte frysa dem.

Det funkar däremot jättebra att förvara pepparkakorna i en lufttät burk i frysen. De håller sig färska och fräscha hur länge som helst. Man kan till och med stoppa in hela plåtburken som den är och ta fram den på bordet när man får gäster. Kakorna behöver inte tina (eller de gör snarare det så fort så man knappt märker att de kommer direkt ur frysen), så det kräver ingen lång framförhållning.




fredag 16 november 2012

Dagens gutamålslektion: rump-a

Idag har jag skickat ett mycket ilsket sladdpåst. Sladdpåst är det nygutniska ordet för "e-post", och för att kunna skicka sladdpåst måste man använda rump-a.

Någon som kan gissa vad rump-a betyder? :)

Utnämner P till gårdagens hjälte!

Inte nog med att kollegan L:s snälla sambo P kom och hämtade oss på AW:n igår, han var också en ängel och köpte 8 stycken adventsljusstakar till Bosarve OCH körde mig hem till dörren.

Åh vad fint det ska bli med likadana stakar i alla fönster på framsidan! Och när det blir rea ska jag köpa ett gäng till så det blir lika runt om.



torsdag 15 november 2012

Bästa julklappstipset

Min syster L fick världens bästa idé när sonen var alldeles ny. Varje år letar hon rätt på den absolut finaste julgranskulan hon kan hitta, slår in den i en vacker ask och ger i julklapp till D.

Nu när han är 17 har han ju då följaktligen 17 tjusiga kulor (blir 18 i jul), alla olika, alla jättefina och betydligt mycket roligare än att köpa ett hundrapack likadana plastkulor för 29 spänn på Rusta.

För några år sedan gjorde sonen och systern en jättefin låda till alla kulorna, klädd med julpapper och en liten lista på vilken kula han fått vilket år. Dessutom har varje liten fin ask en julklappsetikett med år och beskrivning av kulan.

Så om du precis har fått ett litet syskonbarn eller bästakompisbarn eller rentav ett eget litet barn tycker jag att du ska börja med den här trevliga traditionen också. Jag kan tipsa om den här kulan från Åhléns som väl blir ett utmärkt startskott för en sån här liten samling:




Sonens största bekymmer nu är hur han ska göra om han har hund eller katt eller små barn, med alla de fina kulorna. Han får väl ha plastkulor ett tag ...



Mer på önskelistan

Jag älskar mina termosmuggar. De är fula och slitna och läcker lite, men jag älskar själva idén med dem. Till jul vill jag gärna ha en ny, antingen en jättefin eller en Mycket Praktisk med extra lock så man kan ha den i handväskan utan att oroa sig för läckage.



Den här fina fina finns på Åhléns för 79 kronor.

Husmorstips: Alternativa användningsområden

Det finns många vackra gamla föremål som inte längre har något användningsområde. Eller, användningsområden kan man alltid hitta på, men det de egentligen tillverkades för behövs de inte till längre.

De vackra såpkopparna i emalj är en sån sak, nu kommer såpan i praktiska plastflaskor, men istället får de hålla i mina tändsticksaskar. (Moster har trasor i sina, och har dessutom sytt ihop gamla virkade dukar till en gardin.)

En annan sån sak är sockerlådorna som är utbytta mot papper, en långsmal rymmer presentpapper och en mer kvadratisk får utgöra vedkorg ett tag.

Dessutom har jag en lavemangsvätskebehållare som bestickställ (jättepraktiskt med den lilla pipen i botten, där man kan hälla bort vattnet), en äggkorg till värmeljus och en gammal smörlåda i trä till kronljusen.

Det här är ju inte speciellt avancerat återbruk, det finns de som bygger om gamla grejer till de mest konstiga saker, men det är vackert, praktiskt, billigt och inte minst miljövänligt. Och så mycket trevligare än IKEA ...





onsdag 14 november 2012

Det här tror jag maken önskar sig precis just nu

I stället för tråksoffan i storstaden,  med benet högt och mediciner i drivor på bordet bredvid ...


Dagens husmorstips: Ta bort kalkavlagringar

På Gotland är vattnet, av förståeliga anledningar, väldigt kalkrikt. Det gör att det lätt blir fula kalkfläckar på till exempelv diskbänken.

Det finns en massa starka rengöringsmedel på marknaden som säger sig ta bort kalkavlagringar. En del av dem funkar, andra inte, men alla innehåller en massa läbbiga kemikalier som inte är så nyttiga varken att få på huden, andas in eller släppa ut i naturen. Dessutom är de dyra och man har dem aldrig hemma när man behöver dem.

Fast man behöver dem egentligen inte. Det absolut bästa mot kalkavlagringar har de flesta av oss hemma i skafferiet jämt: ättika eller vinäger och vanligt bordssalt.

Droppa vinäger eller ättika på bänken och dutta runt med en trasa eller svamp så att allt blir täckt och uppblött av syran. Låt ligga en liten stund, strö sen salt på. Vänta ytterligare en stund och torka sedan bort med en svamp. Busenkelt!

Syran i sig löser kalken. Saltet likaså, och dessutom fungerar saltet som skrubb om det är något som sitter hårt. Enkel fysik och kemi, utan en massa läbbigheter hemma i städskrubben.

PS. Om avlagringarna sitter på värmeelementen i vattenkokaren kan du hälla någon deciliter ättika och några deciliter vatten i den och koka upp ett par,  tre gånger. Ättika expanderar när det kokar, så häll inte i för mycket vätska. Skölj sedan ordentligt och koka upp vatten som du häller bort en gång eller två (så att inte kaffet smakar ättika sedan - det är inte farligt, men inte särskilt gott! ).




tisdag 13 november 2012

Önskeklappar

De här finns på Åhléns. Himla snygga,  tycker jag. Önskar mig alla storlekar, och 8 stycken av den minsta att göra portionsgratänger och pajer och så i.

"- Pssst, tomten!  De har halva priset på dem just nu! "


måndag 12 november 2012

Det här drömmer jag om precis just nu



Man blir glad av blommor

Igår var det ju Fars dag, och sonen och hans fina tjej E gick upp tidigt (nåja, tidigt med tanke på åldern) och gjorde mysfrukost med scones och äggröra och juice och massa smaskigt till maken. Dessutom fick han ett löfte om att sonen skulle fixa godfrukost en gång i månaden i ett år. Bra present, det!

Sen fick vi en present allihop av flickvännen E - en fantastisk blombukett.

"- För att jag får vara här", sa hon. Men det är ju klart hon får. Hon är en toppentjej!


söndag 11 november 2012

Gör egen pepparkaksdeg

Gör det. Allvarligt.  Det blir så galet mycket godare än köpekakor, och dessutom luktar det gudomligt två gånger - både när man gör degen och när man bakar ut pepparkakorna. Dessutom blir barnen dubbelt så glada när de får smygäta deg två gånger. Det blir mycket skrap kvar i skålen och på degkrokarna när man gör pepparkaksdeg.

Idag har jag satt pepparkaksdeg, efter farmors recept så klart. Eller egentligen är det Margareta Svinhufvuds pepparkakor, det är från henne farmor fått receptet en gång i tiden. Receptet har farmor själv skrivit ner i min bästa receptbok. Det blir dubbelt så mysigt att göra dem när man ser hennes sirliga handstil.

Tyvärr (för er! ) är mitt recept hemligt, men här finns en massa recept på pepparkaksdeg. Prova er fram och välj er egen favorit!


Dagens husmorstips: montera pepparkakorna med kristyr

För några år sedan skulle jag och min mamma göra pepparkakslyktor, som den på bilden. Vi hade hittat ett pyttelitet hjärtformat mått som jag och min syster haft när vi lekte med modellera när vi var små som passade perfekt till att ta ut hålen på sidorna, och när delarna kom ut ur ugnen såg allt mycket lovande ut.

Glada i hågen lät vi pepparkakorna svalna lite medan vi smälte socker att montera ihop dem med. Vi insåg att det skulle bli lite pilligt att få dem att hålla ihop medan sockret stelnade, så vi var glada att vi var två.

- Var försiktig, det är jättevarmt! sa mamma när hon doppat den första delen i socker. Sedan spillde hon en stor klutt på mitt finger. Det gör galet ont, kan jag avslöja. Och så här en ungefär tio år senare har jag ärret kvar.

Ska ni göra pepparkakslyktor eller pepparkakshus med barnen i år rekommenderar jag verkligen att ni monterar med en lite fastare kristyr istället för smält socker. Smält socker gör verkligen jäkligt ont.



lördag 10 november 2012

Samlar julinspiration

Som ni vet älskar jag tidningar. Särskilt julnumren av inredningstidningar. Dem sparar jag och tar fram i november för att få fart på känslan och inspirationen.

I år ska jag göra bland annat det här.

(Bilderna kommer från Lantliv, Hem & Antik och Gods & Gårdar)






Dagens loppisfynd: Rosenstolar


Jag gjorde många fynd på bondauktionen i Storvik, förutom mattor och äggkoppar och motorsågar med mera slog jag till på de här tjusiga stolarna. 100 (eller var det 200? Nä, jag TROR det var 100.) spänn för paret kändes definitivt som ett fynd, och de passar finfint i det rosenromantiska rummet vi planerar för. Så länge får de tjänstgöra som lägga-kläderna-på-när-man-går-och-lägger-sig-stolar i sovrummet.


fredag 9 november 2012

Lägg ägg!

Vi köpte ju Bosarve med inventarier och allt, men en del var liksom finare än annat. Bland annat fanns två fantastiskt söta små äggkoppar i ett av skåpen, med fyrkantig fot och rara mönster. De fick stanna, medan lite modernare och tråkigare äggkoppar fick stryka på foten.

Sedan dess har jag hållit utkik efter fler söta äggkoppar - de har ju en del att leva upp till - och hittade fyra sötnosar på auktionen i Storvik. Det är förvisso ankor och inte kycklingar på dem, men vem kan motstå deras fantastiska små västar och halsdukar?

Kvack!