måndag 31 december 2012

Nu saknas bara gästerna ...

... maten är färdigförberedd, vi är duschade och luktar gott och bubblet står på kylning.

Så här fint ska vi äta ikväll. Det serveras fetaostfylld kyckling med potatisgratäng och paprikasås till varmrätt och 80-talsklassikern avokadohalvor med räkor till förrätt.

Gott nytt!





Gott nytt år önskar vi på Bosarve!

Det har varit ett fantastiskt 2012, och 2013 kan bara bli bättre. Skål på er!  :)


Dagens husmorstips: Fixa ljusmanschetterna

Jag har ett par (som i två) fina ljusmanschetter i vitt och silver och glitter. Jag har också åtta matchande servettringar, och tillsammans utgör de fantastisk nyårsdukning. Problemet är att jag också har två fina kandelabrar jag gärna vill ha på bordet, så jag skulle ha behövt tio ljusmanschetter.

Lätt fixat - jag klippte helt sonika upp själva ringen, så kan jag istället dekorera själva kandelabern med manschetten, i stället för att sätta den runt ett ljus. Man kan sätta den upptill eller runt själva foten - vi kommer att ha dem upptill. Fint va?





Vi klarade det!

Jag säger vi för det var till stor del ni, kära läsare, som gjorde det. Ni delade och skrev värmande och smickrande ord om bloggen, och vi sprängde 5000-vallen med god marginal. Tack!

Sedan första maj då jag startade bloggen har jag haft nästan 30 000 sidvisningar. Det hade jag aldrig kunnat hoppas på när jag började. Varje dag har jag ungefär 200 sidvisningar i dagsläget, otroligt roligt. Jag undrar så vilka ni är som följer mig så troget!

Trots många inlägg och nästan lika många bilder har jag egentligen inte avslöjat så mycket om mig själv. Många av er känner mig, men inte alla. Här kommer en liten presentation från en mycket tacksam bloggerska till en fantastisk läsarkrets:

Namn: Cizzi. Cecilia för mamma, särskilt när hon är arg.
Ålder: 36, fast jag känner mig oftast som 23. Utom när jag kommer på mig själv framför På spåret med stickningen i högsta hugg. Då känner jag mig som 75.
Familj: Fantastiska sonen D (17,5) och underbara maken A (37).
Bor: I hufvudstaden i tråklägenhet i miljonprogram och i vårt vackra Bosarve på sydöstra Gotland.
Jobbar: Är utbildad byggnadsantikvarie och forntida timmerman, men jobbar med webbkommunikation (med fokus på användbarhet).
Favoritmat: Skräpmat. Dumt, jag vet. Men åh så gott!
Älskar: Mitt fina fina hus, min familj, mina härliga vänner, julen, Gotland, handarbete och pelargoner.
Hatar: Tandäkare, hufvudstaden, potatissoppa.
Dröm: Att kunna bo på Bosarve året om. Att bli Underbara Clara (eller snarare SOM henne).
Mardröm: Att jag tappar tänderna.
Vill ha: En hund! Eller tre! Jag har akut hundbrist.
Vill inte ha: En stadsjeep. Världens mest meningslösa uppfinning.
Intressen: kulturhistoria, (gotländska i synnerhet) traditioner, hållbarhet och återbruk.
Kuriosa: Jag samlar på vackra bilder och smarta idéer ur tidningar. Klipper ut dem och klistrar in i egna böcker. Någon gång ska jag visa!

Vem är du?


söndag 30 december 2012

Köket före och efter kökssoffan

Idag fick vi leverans av efterlängtade möbler. De behöver färg och kärlek, men är bättre än bokhyllan som stod där förut. Den passade inte riktigt in. Mer om det i morgon - idag vill jag visa den trevliga kökssoffan som kom med på köpet. Vi har redan en kökssoffa i Stockholm, men tills vi kan flytta ner den får den här bo hos oss.  Om den inte fått flytta in hos oss hade den fått åka på tippen, och det hade ju varit synd.

Så här trevligt blev köket med sin nya soffa!



Julmys på Bosarve, del 3

Fler bilder hittar du här och här.






Kom igen nu, hjälp mig slå rekord!

En dag kvar av 2012. Året då allting började, kan man säga. Vi hittade, och lyckades mot alla odds köpa vårt drömhus, vårt vackra fantastiska Bosarve. Och i och med det, till och med innan vi ens fått nyckeln, startade jag den här bloggen.

Jag har fått många trogna läsare, en del väntade (släkt och vänner), en del väldigt oväntade (avlägsna kollegor och människor jag inte känner alls), men alla hjärtligt välkomna och mycket uppskattade.

Varje månad stiger antalet besökare och sidvisningar på bloggen, och nu är vi väldigt väldigt nära att spränga den magiska 5000-gränsen. Det vore fantastiskt roligt att nå dit som avslutning på året, så snälla snälla läsare: sprid och dela bloggen till alla du kan tänka dig kan gilla den, eller helt enkelt bara med en länk på din Facebook-sida!


Idag är det astäuens dag ...

... enligt den Gutniska Allnakkun. Jag vet egentligen inte om man firar det så mycket (och i så fall hur), men jag vill i alla fall passa på att uppmärksamma alla våra fina grannar. Vi är väldigt glada för dem, har jag nämnt det?  ;)

Till exempel så knackade det på dörren kvällen före julafton, och grannen C levererade tre liter gotlandsdricka till vårt julbord. När vi var på glöggmys inne hos dem hade jag nämligen frågat om vi kunde få ett litet smakprov, eftersom jag fortfarande försöker övertyga maken om att det finns god dricka (på Gotland heter det bara "dricke", prefixet "gotlands-" är tillkommet för att fastlänningarna ska förstå vad man menar). Det fick vi - både mycket och med hemleverans!

På julaftonskvällen kom sedan självaste tomten och knackade på, det ni! Han ville tacka för att maken ställde upp och levererade julklappar till grannen bonden S med familj, för tidigare år när han varit där hade det varit sån kalabalik. Det kan jag förstå, med fem glada ungar som vill ha paket. Grannen bonden S hade skickat med en julklapp som tack också, med rim och allt. Här ska ni få läsa:

Jul vid Bosarve

Det syns ett ståtligt hus uti Stånga
Som julefriden riktigt lyckats fånga
Här finns lampor i nästan alla fönster
Om kvällen blir skuggor till små vackra mönster
Astuen hoppas era julminnen blir glada och många

Och i det fina röd-och-vit-randiga paketet fanns en mycket vacker ljusstake i smide som S gjort alldeles själv. Den ska vi elda många ljus i och tänka på vilken tur vi haft med så fina grannar här! Det blev lite tokigt bara, eftersom vi erbjudit våra tjänster som tack för all hjälp vi får - då ska vi ju inte ha paket!

Grannen bonden M och hans fru C är sannerligen inte sämre. M ser alltid till att det är varmt och gott här när vi kommer fram sent på natten. Han håller koll på huset flera gånger om dagen när han går förbi och är aldrig sen att hjälpa till. Och idag kommer de med möbler vi köpt av frun C:s föräldrar för en spottstyver eftersom de var i ganska dåligt skick - men de kör ändå hem dem åt oss. Och i vår får vi hästgödsel till trädgården, ved levererades till dörren och med lite tur letar han fram en takpanna till bryggarhuset (som trots makens brutna ben fortfarande har hål i taket).

Nog förtjänar våra fina grannar lite uppmärksamhet på astäuens dag? Jag tycker vi klämmer i med ett "Grattis!" i brist på korrekt vokabulär!

Tyvärr missade jag att knäppa kort på tomten när han var här, så ni får hålla tillgodo med en bild på maken.


lördag 29 december 2012

Julmys på Bosarve, del 2






Titta vad jag fick i julklapp!

De är så himla vackra. 12 stora och 12 små, alla i jättebra skick. Wilhelm Kåge har designat, Gustavsberg har tillverkat och maken har köpt. Han vet vad jag gillar, han!
Nu måste jag komma på en bra plats till dem, för de här vill man inte gömma i ett skåp.


fredag 28 december 2012

Julmys på Bosarve, del 1

Här kommer lite bilder från vår mysiga julafton på Bosarve. Håll utkik efter fler!






Nu laddar vi om

Efter några hektiska dagars farande till släktingar på lutfisk och fika och trevligt umgänge är det dags att ladda om inför nyår.

Idag blir det en tripp till Hemse för att proviantera och till återvinningsstationen för att kasta de ohemula mängder julklappspapper, kartonger och plast det blir efter julklappar till nio personer.

Fåglarna behöver ny mat i sin fina syrénrestaurang (skinksvålen var omåttligt populär och tog slut fort) och veden behöver fyllas på. Bordet i salen ska bli av med en iläggsskiva, vi blir inte lika många till nyår, och julklappar ska plockas in på rätt plats.

Nu funkar dock vår fiberuppkoppling och därmed tv:n, så jag lär inte få mycket hjälp av maken. Han är lite lätt tv-beroende.

torsdag 27 december 2012

Dagens husmorstips: Gör pizza av julskinkan

Så här på tredjedag jul är jag rätt less på julmaten. Skinkmackan som var så ljuvligt god den tjugotredje växer i munnen, måste jag äta sill en enda gång till innan påsk kräks jag och julköttbullar med mycket kryddpeppar gör sig inget vidare till makaroner. Ofta har man också köpt en alldeles för stor ost också, bara för att den var så juligt röd och vacker.

Men jag har ett bra tips för resterna - för man vill ju liksom inte riktigt slänga dem heller. Köp ett pizzakit och gör pizza av julbordet! Okej, sill gör sig inget vidare på pizza, men det mesta andra blir jättegott. Rulla ut den färdiga bottnen, smeta ut den medföljande tomatsåsen, riv över julosten (också ett bra tips - att ha osten under resten, annars hinner inte de andra ingredienserna bli riktigt klara innan osten gratinerat) och lägg på skinka, korv, köttbullar, finhackad grönkål och annat smått och gott ni kan tänkas ha över.

15-20 minuter i ugnen, klart!

onsdag 26 december 2012

Det är nu som det stora vemodet rullar in

Juldagen. Aldrig är julafton så långt bort som på juldagen. Visst är det skönt med ledigt och mellandagar och att man inte direkt måste göra varken det ena eller det andra, men det är ju SÅ himla långt till jul.

Och trots allt är det ju tiden FÖRE jul som är trevligast. När allt man bökar och stökar och tisslar och tasslar med siktar mot samma mål. När allt doftar gott, julmusik spelas i alla högtalare, man bakar och pysslar och putsar och fejar och rimmar.

Så igår kväll, liksom alla andra juldagskvällar, var jag ledsen. Tänkte på hur oääändligt långt det är till nästa jul. På allt jag hade velat göra men inte hann. Juldagen är liksom ett sånt antiklimax.

På annandagen planerar jag alltid för hur jag ska göra nästa år för att hinna med allt jag vill. Folk brukar säga att man inte måste göra så mycket, "det blir jul ändå", men jag VILL ju. Så jag har analyserat vad som hände i år och hur jag ska göra annorlunda, och det här kom jag fram till.

Det jag ville göra men inte hann
* Skriva rim och lacka dem på paketen. I år hade jag ett par små rim jag läste upp ur telefonen, och min älskade lackstång kom aldrig upp ur lådan.
* Göra pepparkakslyktor. Det doftar så gott när de blir lite varma av ljusen.
* Göra ett pepparkakshus. Det är gött när sorken går lös på det med hammaren på tjugondag Knut.
* Dricka glögg varje dag i december så det luktar gott i hela huset.
* Låta inslagna paket ligga framme länge så man får undra och längta och tråna.
* Fixa granris att pynta med. Understa grenarna från granarna fick ligga nedanför trappan, men jag hade velat ha haft mera att pynta inte med.

Därför hann jag inte allt jag ville
* Jag var sjuk en vecka i december.
* Jag bet sönder en tand och hade panikångest sista helgen.
* Julpyntet var i Stockholm och vi var tvungna att spendera två dagar med att packa ur det och allt annat i bilen och få undan det så vi kunde koncentrera oss på att pynta.
* Vi var tvungna att handla paket och mat precis innan jul. Det tog en hel dag.
* Vi har varit så stressade hela hösten att klapparna inhandlades i sista minuten. Då hinner man inte slå in och rimma i god tid utan de sista kvällarna går åt till det.
* Duken var skrynklig och anlände inte förrän på julafton.

Nästa år ska jag
* Börja förbereda julen mycket tidigare.
* Vara klar med klapparna första advent så jag kan rimma hela december.
* Duka någon eller några dagar innan så det inte behövs på själva julafton.
* Ha julsakerna lättare tillgängliga (nu är de ju redan på Bosarve, så nu blir det lättare).
* Handla i god tid.
* Ta någon dag extra ledigt före jul i stället för efter. Det är före jul jag verkligen njuter av dem
* Förbereda all mat som går dagen innan och ställa på brickor som bara är att plocka fram.
* Ladda alla ljusstakar med ljus i god tid.

Och viktigast av allt
* Försöka få hit min syster någon dag tidigare, det blir inte riktigt jul innan hon kommer.

Nu ska vi åka på mellandagsrea. Köpa lite julpynt till nästa år. Då känns det i alla fall lite bättre.


tisdag 25 december 2012

När juldagsmorgon glimmar

Ja, det är ju en vacker sång. Men här glimmar det inte, det rinner! Från taket och överallt, gräsmattan börjar titta fram och det är obeskrivligt slaskigt.

Men igår var det vitt och vackert och det är ju huvudsaken. Tänk att vi fick en vit jul vår första jul på Bosarve! Fantastiskt!

Mamman och S och pappan och A-M och styvsyster L och lillasyster L och sonen var här och delade dagen med oss och det var så himla mysigt. Bättre jul kan man inte önska sig.

Jag har tappat min telefon i backen så att kameraglaset gått sönder, men jag tog kort med makens kamera igår. Bilder och lite mer detaljer kommer lite senare. Nu ska jag diska lite, och sedan blir det en lugn dag här på Bosarve. Dagarna innan jul var bråda, nu blir det julefrid.


måndag 24 december 2012

Lucka 24: God jul önskar vi på Bosarve!

Mätta, nöjda och belåtna. God jul!


Julaftons morgon

Jag och liten syster tassar upp i ottan. Granarna tänds - bara granarna - och vi plockar fram klapparna och lägger under den i vardagsrummet, plockar fram frukt och godis och nötter och dukar vackert.

Fast först måste man kika i strumpan förstås, och se om tomten varit på besök. Det hade han i år också, jag måste ha varit snäll!

Nu står syster i duschen, och jag lyssnar ivrigt på Radio Gotlands eminenta Helejna. Hon och några fler forna kollegor ska ha rimstuga, och jag hoppas att de kommer att rimma på en av mina klappar.

Äntligen julafton!


söndag 23 december 2012

Måste gå och lägga mig innan det blir julafton

Tur att allt är klart. Granarna är klädda, skinkan griljerad,  kavringen bakad, syster på plats i gästrummet och strumpan är upphängd. Ute är det snöstorm men vad gör väl det när det är mys inne?

God natt!

Fåglarna ska också ha till jul!

Vi har en vacker gammal bondsyrén i vår trädgård. Med tiden har busken förvandlats till ett träd, med gamla, vridna och vresiga grenar. Trädet är mycket vackert, och på försommaren blommar det med ljuvliga vita väldoftande blommor.

Det står i hörnet bakom gårdspumpen, intill häcken ut mot vägen. I häcken trivs småfåglarna utmärkt, även nu på vintern. Och när det är kallt och ruggigt behöver såklart de också lite julfröjd. Vi har hängt fröbollar och en nötpåse i trädet, och ikväll kommer även skinksvålen att hängas upp. Det är fett och gott för små fåglar, och precis vad de behöver när det är kallt ute. Jag sparar nätet och snurrar in svålen i det och hänger ut på kvällen. Men man ska inte glömma att skölja ur den ordentligt,  små fåglar mår inte bra av salt!

Fåglarna hittade trädet direkt, och nu är grenarna fulla med blåmesar, bofinkar, nötskrikor, gråsparvar och till och med ett par hackspettar. Och så en och annan liten filur jag inte vet namnet på.

Kanske kommer tomten med en fin fågelmatare till oss. Jag hoppas det! 

Lucka 23: Visste du att ...


... traditionen att ha julgran ursprungligen kom från Tyskland på 1700-talet?

Illustration: Sharon Lindberg
Då hade man julgranen mest i palats, slott och stora herrgårdar, medan traditionen inte blev vanlig hos "vanligt folk" förrän i början av 1900-talet. På den tiden "limmade" man fast ljus på grenarna med hjälp till exempel små vaxklumpar och klädde dem med bland annat frukt, rosetter och pepparkakor. I Sverige dök de första utomhusgranarna upp på 1920-talet.

Den första elektriska julgransbelysningen tändes år 1882 i New York när Thomas Edisons kollega Edward Johnson uppfann en ljusslinga med 80 små glödlampor som han gjort själv. Ljusslingorna började sedan produceras runt år 1890.

Redan år 1900 började större butiker sätta upp stora upplysta granar för att locka kunder, och visst ger det en härlig stämning när vi ger oss ut i vintermörkret och handlar julklappar!

lördag 22 december 2012

Vi förbereder oss för julbord ...

... genom att grilla hamburgare. Snart får man så mycket julmat att man nästan kräks.

Jag älskar mitt hus, har jag sagt det?


Gissa vad vi gör?

Rätt - vi julstökar. Så klart. En brasa fladdrar i kakelugnen, verandan har fått en grangirlang med lampor och jasminen ett nät. Tack ÖoB för halva priset på julsaker INNAN jul!

På förmiddagen fikade vi hos grannen bonden S med familj och hämtade julklappsskörd hos äldsta döttrarna som sålt en massa jultidningar åt oss.

Tomtarna har tipptappat fram ur mörka vrårna, sillen är inlagd och nu ska dukarna bytas, golven dammsugas och resten av klapparna slås in. Två av dem trodde jag skulle komma för sent men här i årets socken delar man visst ut post även idag, så nu är de hämtade i vår eminenta lilla ICA-affär Malmahallen (som håller extra öppet så här dagarna före jul).

Fy fasiken vad vi har det bra!


Lucka 22: Visste du att ...

... julgransglittret uppfanns redan runt 1610 och tillverkades av äkta silver ända fram till mitten av 1900-talet?

Det tidigaste julgranspyntet var levande ljus, kakor, äpplen, rosetter och vadd. Dessa var dock ganska tunga, vilket krävde ett stort och kraftigt träd för att orka hålla upp dem. Tyska glasblåsare började därför tillverka lätta och vackra glaskulor som efterhand konkurrerade ut de gamla naturnära dekorationerna mer och mer.

Glittret, som så mycket annat, uppfanns i Tyskland. Man tillverkade maskiner som drog ut silver till tunna smala remsor man kunde hänga i granen. Silver är segt och hållbart men oxiderar snabbt, i synnerhet i närheten av levande ljus. Därför försökte man sig på att blanda andra metaller men resultatet blev för tungt och brast av sin egen vikt.

Illustration: Sharon Lindberg
Det sägs att traditionen att ha glitter i julgranen härstammar från en kvinna vars make dog. Hon blev ensam kvar att försörja och uppfostra många barn, men bestämde sig för att julen skulle bli en lycklig tid för dem ändå och skaffade en julgran att överraska barnen med på juldagen. Under natten fick granen besök av spindlar som kröp från gren till gren och vävde nät över hela granen. Jesusbarnet såg granen och visste att kvinnan skulle bli väldigt ledsen om hon hittade den täckt av nät på juldagsmorgonen, så han förvandlade spindelnäten till skinande silver!

Julstök och skorstensrök

Igår byggde jag och mamma åtta sorters julgodis. Sedan somnade jag gott i makens knä när mamman visade foton från deras USA-resa. Förlåt mamman, det var inte för att det var tråkigt. Jag har bara haft en hård höst och en påfrestande sista vecka innan vi kom till ön. Två tandäkarbesök på en vecka tar ut sin rätt.

Idag var vi i Visby och handlade julklappar,  sedan i Hemse och handlade julmat, och sen raskt vidare till grannen B på glöggmys. En hemgjord marsipanstubbe som blomma hade vi med oss.

(Busenkelt - blanda mandelmassa eller marsipan med någon riktigt god sprit och hackade valnötter. Låt dra, rulla till en stubbe, pensla med flera lager god mörk choklad, dekorera efter tycke och smak. Cellofanpåsar finns på Panduro, jag köpte mina för halva priset på mellandagsrean förra året.)

Sedan hem igen till julstök - maken kokar sillspad och jag och sonen slår in klappar. Det var så mysigt att gå förbi vackra gamla stenhus med rykande skorstenar och ljusstakar i fönstren. Så ska julen vara. Och nu åkte någon förbi på en spark. Jag vill alltid vara på landet!


fredag 21 december 2012

Lucka 21: Visste du att ...


... "Tomteverkstan" som visas i Kalle Anka på julafton gjordes redan 1932?

Illustration: Sharon Lindberg
Den spelades in i färg, men eftersom TV-apparaterna var svart/vita när Kalle Anka började sändas år 1959 visades den i svart/vitt ändå. 1972 sändes i princip allt i färg, utom Tomteverkstan som, trots att originalet gjorts i färg, fortsatte vara svart/vit ytterligare några år.

En annan julklassiker i TV är förstås "Karl-Bertil Jonssons julafton" som visats varje år sedan 1975. Sagan skickades från början ut som en julhälsning till kunder och dylikt från Tage Danielssons förlag, Wahlström & Wistrand och kom på så sätt i SVT:s händer. De i sin tur ville göra detta till en film och i samråd med Tage Danielsson kontaktade man bolaget Pennfilm som gjort filmen. 

Man började med detta i mars 1975 med planerat premiärdatum på julafton samma år, så det blev bråttom bråttom och den film som visades på julafton 1975 var en arbetskopia, med tejpskarvar och allt!

torsdag 20 december 2012

Lucka 20: Visste du att ...


... vår tradition att hänga en strumpa i fotänden av sängen eller vid öppna spisen natten till julafton härstammar ända från 300-talet?

Illustration: Sharon Lindberg
Det sägs att en adelsman som tidigare varit rik och mäktig stött på svårigheter och förlorat sina pengar.
Trots att han nu var en fattig man var han alltid vänlig och generös mot alla. Mannens hustru hade dött och han var nu ensam med en dotter han älskade högt men inte kunde skaffa någon hemgift. Utan hemgift kunde flickan inte gifta sig och både far och dotter var mycket ledsna över detta.

St Nicholas, det helgon som förknippas mest med julen och på många håll även var den som delade ut julklappar under långa tider, hörde talas om mannen och hans dotter och bestämde sig för att hjälpa dem. En natt i jultid kastade han in en påse guld genom deras fönster, vilken råkade landa i en av flickans strumpor som hängde på tork vid spiselkransen. På morgonen hittade flickan guldet i sin strumpa och det var precis lagom till hennes hemgift.

Allt sedan den gången hänger barnen upp sina strumpor på julnatten, för vem vill inte hitta en skatt i sin strumpa?

onsdag 19 december 2012

Försenad bröllopsdag och bokmärke

När man varit hos tandläkaren fick man bokmärke när man var liten. Jag fick inget bokmärke igår, men jag fick Bosarve, bubbel och rökta räkor idag. Som bokmärke och för att vi firade 18-månaders bröllopsdag igår. Okej bokmärke!


Äntligen hemma - julspecial

Jag lånar Martin Timells programtitel till det här inlägget. Det har han nog inget emot hoppas jag.

I natt kom vi då äntligen äntligen hem. Bilen är urpackad (jag förundras fortfarande över hur mycket grejer man får i en vanlig sedan! ), maken är och köper grejer till sillinläggning och jag ska börja julstöka. Världen är gnistrande vit och det är första dagen av nästan tre veckor ledigt. Underbart!

Grannen bonden M hade varit och vridit upp värmen åt oss och lämnat ett paket på köksbordet. Det är ju vi som ska ge dem julklapp, inte tvärtom! Dessutom hade pappa bonde plogat upp en parkeringsruta åt oss i snön. Och pappan har varit här och ställt om alla timers efter strömavbrottet förra veckan och dessutom ställt in så det skulle lysa när vi kom. Vilka hjältar vi har i vår närhet.


Lucka 19: Visste du att ...

... Jenny Nyström förvandlade den svenska, ganska elaka, grå hustomten till jultomten med sina julillustrationer i mitten av 1800-talet?

Illustration: Sharon Lindberg
Innan var han gårdens skyddsfigur, men kunde även dra olycka över gård och folk om man retade honom eller lät djuren eller drängarna arbeta för hårt. Han krävde även risgröt på julafton och istället för att som dagens glada fryntliga tomte dela ut klappar var det han som skulle ha gåvor.

Hans klädedräkt gick från grå eller grön till röd när Coca Cola gjorde en landsomfattande reklamkampanj i USA julen 1931. Han blev sedan snabbt exporterad till resten av världen via Hollywood och Walt Disney.

tisdag 18 december 2012

Det var en jävla pärs, men nu är det över!

Jag gjorde det. Jag klarade det. Jag lever. Och jag lagade till och med mer än jag behövde just nu.

När man ändå legat sömnlös, tvingat sig dit, gråtit sig fördärvad och genomlidit alla bedövnings sprutor kunde jag lika gärna låta dem ta bort allt amalgam ur den trasiga tanden istället för att göra allihopa en gång till sedan.

Drickaknarket var dock helt värdelöst. Nästa gång vill jag ha riktigt knark. Då ska jag rotfylla. Om jag törs ... :(

Men nu är det här en skön syn. Nu ska jag bara fira jul och inte tänka på tandläkaren på tre veckor. Minst.


Lucka 18: Visste du att ...


... den första alkoholfria juldrycken var julmusten, som inte lanserades förrän 1910?

Illustration: Sharon Lindberg
Före julmustens genomslag var julen i stor utsträckning en riktig fyllefest.  Första gången ordet "jul" omnämns i nordisk historia är det att "dricka jul" det pratas om, i en skaldedikt om Harald Hårfager från 800-talet. 
Detta var en mycket seglivad tradition som höll i sig en bra bit in på 1900-talet. Man drack öl, enbärsdricka, svagdricka, björksavsvin, "blanna" och mumma, som skrevs om redan på 1500-talet av ärkebiskop Olaus Magnus. Mumman försvann en period mellan början av 1700-talet och början av 1900-talet, då den återuppstod som namn på en annan dryck.


Även glöggen har gamla anor, redan på 1500-talet fanns dess föregångare här i Norden, men hette då "hypokras" eller "ipokras" efter greken Hippokrates som blandade honung och kanel i vin och skrev ut det som medicin.Den innehöll inte riktigt samma ingredienser som dagens glögg, utan enligt Royal Society i Londons bestämmelser år 1662 skulle "hypokras" innehålla vitt vin, sherry, kryddpeppar, muskot, kryddnejlikor och socker. 

Ordet "glögg" kommer från tillredningen, glödgningen, av drycken, då man lade ett stort stycke socker på ett galler, slog över en blandning av vin och sprit och satte sedan eld på det indränkta sockret som smälte och rann genom gallret ner i en gryta där kryddorna fanns. Seden att dricka varm glögg är gammal men inte traditionellt svensk, däremot är det en nordisk tradition att dricka glögg just till jul.

Användandet av kryddor i vin och brännvin har ännu äldre anor. Dock kan man fråga sig om det var för att förhöja smaken på vinet eller för att dölja den? 

måndag 17 december 2012

Himmel och helvete

I morgon är en mycket dålig dag. Jag ska inte bara till tandläkaren, utan det är också sista dagen jag får jobba med finaste finaste kollegan L. Hon kommer att bli mycket och innerligt saknad, och jag vet ärligt talat inte hur jag ska klara mig utan henne!

Men det finns en bra sak med i morgon också. Efter tandläkaren åker vi nämligen direkt till båten och hem till vårt älskade Bosarve. Äntligen! Bilen är redan full med grejor och mer ska vi försöka få in i kväll. Presenter och julgranspynt och en massa annat gott och vackert och nyttigt och praktiskt och fint och kanske en och annan helt onödig men ack så mysfaktorhöjande pryl, förstås.

Det verkar också som om fibern är igång där hemma, så vi ska åka och hämta alla boxar och pryttlar man behöver för att kunna titta på TV och surfa och allt vad det nu är, så det kanske till och med blir lite Kalle Anka på julafton.

Pappan och styvmamman har köpt två granar åt oss, tänk vad härligt att både ha en i salen där vi äter och en i vardagsrummet där man myser framför brasan och öppnar paket. Tyvärr har jag dock bara en julgransfot, men förhoppningsvis hittar jag en tjusig någonstans innan jul.

Nu önskar jag bara att jag kunde åka tidsmaskin till i morgon natt, så jag slapp vara med hos tandläkaren.


I morgon kastas jag till monstret

Det låter säkert sjukt larvigt. I alla fall för er som är välsignade, skonade, besparade. Från fobier, alltså. Förstår ni inte vad jag menar kan jag bara gratulera och lyckönska er. Jag är glad att du, just du, inte kan relatera till vad jag menar.

Det det innebär för mig, kostar mig, att gå till tandläkaren önskar jag inte ens min värsta fiende. Inte ens dig, systemförvaltare, som gjort vårt liv surt i flera år. Ingen människa i hela världen borde tvingas sitta i monstrets väntrum. Där kommer jag att sitta i morgon. Med paniken som ett järnband kring bröstet och ondskan flåsande i min nacke.

Jag är så glad för din skull om du inte förstår vad jag menar. Du är lyckligt lottad.

Lucka 17: Visste du att ...


... det inte står någonstans i bibeln att de tre vise männen var just tre?

De vise männens antal har man bara antagit, eftersom de gåvor Jesusbarnet och hans föräldrar fick var tre: guld, rökelse och myrra. Inte heller vet man varifrån de kom eller vad de hette, men eftersom legenden säger att de kom från "Österns land" gissar man att det rör sig om Persien, nuvarande Iran. Vidare har de någonstans på vägen fått namnen "Caspar", "Melchior" och "Balthazar" och spekulationerna om vilka de "vise männen" egentligen var har också varit ett par stycken, till exempel kungar, präster eller astrologer.

Illustration: Sharon Lindberg