Idag fyller jag år. 27 så klart, det gör jag ju alltid. Det här är tionde gången, så egentligen är det värt att fira lite extra!
Först var jag lite ledsen att jag inte fått biljetter hem till maken så jag kunde få frukost på sängen och blommor och paket med papper på (jag älskar paket med papper på, det spelar nästan ingen roll vad det är i det, bara jag får prassla och skaka och klämma och undra) och pussar och kramar av maken, men när jag sitter här med en kopp kaffe på verandan och det är 18 grader varmt klockan sju på morgonen, det doftar nyklippt gräs och blommor, fåglarna kvittrar, humlorna surrar och jag har utsikt över ett hav av maskrosor och våra alldeles egna, nyutslagna hängbjörkar känns det helt självklart att det är här jag ska vara just nu!
Har jag tur får jag kaffe på sängen och blommor och paket och pussar av maken när jag kommer hem, så jag får två fantastiska födelsedagar fast på helt olika sätt. Det bästa hade så klart varit om maken varit här med mig, men man kan inte få allt här i världen.
Igår morse vaknade jag först, en ganska bra stund innan styvfar S och sedermera även mamman klev upp. Mamman sov till nio, det är rekord med flera timmar. Det är något speciellt med att sova på landet i ett rofyllt gammalt hus! Frukost intogs på den nyåtervunna uteplatsen, där det är sol hela dagen (med undantag för någon timme när det stora päronträdet med gråpiggar silar ljuset en aning), härligt!
Vi gjorde en liten utflykt på förmiddagen, bland annat ett besök på Gumbalde golfbana här i socknen. Där är det så sagolikt vackert att jag nästan blev sugen på att börja spela golf!
Vi åkte också till ett alldeles hemligt ställe där både lila och vita Kungsängsliljor sprider sig i ett svajande hav, och några av dem har muterat och blivit dubbla. Vansinnigt vackert, men min lilla fotoexkursion avbröts av en dam i blåbyxor som kom ur och såg väldigt bister ut. Hon trodde nog att vi plockade (eller ve och fasa grävde upp!) dem. Vi kastade oss i bilen och drog vidare, man vet aldrig om blomvaktande damer på landet bär gevär ... ;)
Ett stopp i en gårdsbutik för att köpa sparris (jag älskar gårdsbutiker, så fina fräscha grönsaker billigt, och den sortens tillit som bara finns på landet - ta det du vill ha och stoppa pengarna i en burk) gav också tre stora dahliaknölar. Så egentligen har jag ju fått födelsedagsblommor, och av den bästa sorten, smaskig sparris och sådant jag kan plantera i trädgården.
Dahlia var min älskade morfars favorit, han planterade och förgrodde och baxade krukor ut och in, och hans trädgård var som en botanisk dito. Jag har aldrig haft dahlia förut, men det känns roligt att ha något jag vet att han skulle ha uppskattat. Förresten skulle han mig ha uppskattat hela trädgården, och gått ock petat och mumlat och påpekat allt jag gör fel! :)
Nu står de i alla fall i trädgårdslandet, jag rensade bort en massa uschlig citronmeliss och stickiga "brännvesslor" (förbenade rotsystem har de bägge två, jag har träningsvärk överallt idag!), följde planteringsinstruktion från dahliasällskapet och mulchade (tjusigt ord, har ingen aning om vad det betyder egentligen) med gräsklipp (och det har jag ju gott om) som ska hålla fukten i jorden.
Mamman har lovat att komma och vattna nu och då när de har ärenden söderut, och förhoppningsvis regnar det väl lite nu och då.
Pappan och styvmor A-M och deras goda vänner K och K kom på fika på eftermiddagen, fru K var redo att köpa sommarhus på Gotland direkt, och styvmor ville flytta in i det fantastiska vindsrummet. Moster E vill ju flytta in i bryggarhuset, så det lär bli ett härligt generationsboende här så småningom!
Bonden M kom och frågade om vi vill ansluta fiber till huset. Bestämmer vi oss innan tisdag kostar det 12 000:-, sedan ungefär 30. 100 Mbit internet, fast telefon och 18 tv-kanaler för 350:- i månaden. Två krux: man måste binda abonnemanget i 10 (!) år, och vi har ju just köpt ett hus, så vi har liksom inte direkt några 12 000:- ... Svårt val, för det höjer ju värdet på huset bra mycket mer än 12 000:-, och dessutom är månadskostnaden mycket lägre än om man ska ha tv, telefon och internet separat. Ock ock!
Ja just ja ... Klemens Klematis har fått ett nytt, tillfälligt, hem mot brygghusväggen. Nästa år ska han få klättra på ett äppelträd!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar