torsdag 23 maj 2013

Rör inte min polis!

Jag kommer från en familj full av blåljus. Räknar man med makens familj blir saldot följande:

- Tre poliser
- Två brandmän
- Två ambulanssjuksköterskor
- Två sjuksköterskor
- En SOS Alarm-chef
- En läkare

Utryckningspersonal som riskerar liv och lem för att rädda andra människor ligger mig med andra ord mycket varmt om hjärtat. När andra ser en vinklad bild om en händelse eller en annan i media blir jag ledsen varje gång. Jag vet nämligen precis hur media vinklar för att sälja, jag jobbar själv med presskontakter på det stora sjukhuset och är alltför välbekant med hur saker framställs för att skapa halabaloo.

Händelser på Det Stora Sjukhuset dyker upp i allt från kvällstidningar till samhälls- och debattprogram vinklade till oigenkännlighet. På samma sätt illustreras exempelvis Polisens arbete av sensationslystna journalister och samhället förfäras och rasar mot "Polisens trakasserier" och "fascistmetoder".

Tyvärr hetsar detta dem som redan fått en snedvriden bild av vårt samhälle. Det eldar på under redan brinnande bilar i våra storstadsförorter. Och dessa fantastiska människor som redan utsätter sig för fara för att rädda dig och mig och våra nära och kära när vi behöver hjälp får dessutom göra det bespottade, beskjutna och bombarderade med gatsten.

Jag veeet att det finns skitstövlar inom de uniformerade yrkena, precis som alla andra. Men jag vet också, helt säkert, att det kryllar av underbara, osjälviska människor som vill oss väl. Dem ska vi vara rädda om, annars vill ingen bli brandman eller polis eller valfri annan utryckningspersonal längre. Det är helt enkelt inte värt det.

Och då finns det ingen som räddar dig från sjunde våningen när huset brinner. Som tar hand om galningen som går bärsärk med yxa på en skolgård. Som hämtar din lillebror från skolgården när han inte hann undan. Den världen vill jag inte ha.

Den tanken gör mig fullständigt skräckslagen. Nästan lika skräckslagen som man är när ens pappa eller syster eller svåger måste åka till händelser som kravallerna i Husby de senaste nätterna och kanske skadas (eller ännu värre!) för att alltför många ohängda snorisar inte tänker längre än näsan räcker.

Rör inte min polis! Rör inte min brandman! Rör inte min familj!

Published with Blogger-droid v2.0.10

4 kommentarer:

  1. Svar
    1. Välkommen till bloggen, fru Dubai!

      Radera
  2. Bra sagt. Rör inte dem som ska rädda mig om jag behöver räddas.Jag beundrar dem som orkar jobba i så mycket motvind.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag också. Jag tycker det är fantastiskt!

      Radera