Sonen har konstnärliga anlag

Den här fina marsipanfiguren gjorde sonen i lördags. Den föreställer så klart maken A med sitt brutna ben i rullstolen. Det ser extra besvärligt ut att köra rullstolen i lera, eller vad säger ni?

Pysseltips: Tekalender (perfekt julkalender för vuxna)

Ni minns mitt kryptiska pysselinlägg förra veckan? Det blev tre fina tekalendrar till mamman, fina L och en till som jag inte levererat ännu, så jag kan tyvärr inte avslöja mottagaren. L älskar te och mamman äter inte godis, så te var perfekt.

En ny sort varje dag är lika spännande som att öppna en lucka och se vilken bild som gömmer sig bakom. Perfekt julkalender till vuxna som inte längre uppskattar legokalendrar eller billiga chokladkalendrar.



Så här gör man:

Köp 24 olika sorters te i lösvikt (hett tips: gå till en välsorterad matvarubutik och handla, det blir halva priset gentemot te- och kaffebutiker. Och glöm inte att skriva på påsarna vilket te som är i vilken påse.) och fina prickiga eller randiga eller blommiga eller julmönstrade eller helt enkelt enfärgade muffinsformar.

Skriv siffrorna 1-24 på undersidan av 24 fina formar. Vänd dem rätt.

Lägg en sked te (lagom till en stor god tekopp) i varje muffinsform. 

Forma muffinsformen till en liten påse och knyt ihop med ett vackert
(smalt! Annars blir det svårt!) band.
Det kan vara lite pyssligt, så det är bra att ha någon till hjälp som kan hålla i.

Lägg påsarna i en trevlig korg eller påse eller skål. Busenkelt (så klart)!

Tänk på att mottagaren kanske blir väldigt förtjust i någon av tesorterna. Då är det bra att ha en lista på vilken sort som finns i vilken lucka. Jag fick lite te över i varje påse, så jag skrev siffrorna på påsarna och fick en liten kalender själv. Sedan skickar jag ett litet sms till mina kalendervänner varje dag och talar om vad det var för sort i dagens lucka. På det viset får man nästan en lucka till - och en bra anledning att prata lite.

Gillar ni julkalendern?

Dela den gärna med vänner och bekanta, familj och släkt, nära och kära. Busenkelt - klicka bara på de små ikonerna under inlägget (det lilla brevet om du vill skicka mejl).

Och skriv gärna en liten kommentar om du tyckte det var bra (eller kanske rentav dåligt! ).

Lucka 3: Visste du att ...

... våra vackra röda julstjärnor inte alls är speciellt giftiga?

Det är en envis och seglivad myt att julstjärnan, Poinsettan, skulle vara så giftig.

Man kan på sin höjd få lättare magbesvär och lite sveda i mun och svalg, men dessa symptom är desamma som Giftinformationscentralen tillskrivit maskros och harsyra, som ju är växter många kallar "ätliga". Man tror att anledningen till att folk tror att den är giftig är att dess namn, "Poinsetta", är så likt engelska ordet för gift, "poison".

Illustration: Sharon Lindberg

Julrosen kommer från centralamerika och Mexico, där den heter "flor de nochebuena", som på svenska betyder  "julnattens blomma". Detta namn har den fått från en legend som berättar om en mycket fattig flicka som grät på väg till kyrkan för att hon inte hade någon gåva till Jesusbarnet att lägga vid altaret. En ängel visade sig då för henne och sa till henne att plocka ogräs från vägkanten och lägga vid altaret. Flickan gjorde som ängeln sade men blev än mer ledsen när de andra barnen skrattade åt henne när hon lade fram ogräset.

Då plötsligt växte stjärnformade röda blommor fram från varje kvist och flickans ogräs förvandlades till de vackraste gåvor!

Bästa presenten!

Kolla vilken superfin julpresent vi fick av sonens flickvän E. Hon har gjort det själv!

Dagens gutamålslektion: Fyst advent

Alla fönster upplysta är en välkommen syn när den mörka vintertiden är inne. Förr hade man bara den öppna spisen,gräu’u, som fick lysa upp, för talgdankarna fick man vara rädd om.

Källa: Gutamålsgillets Allnakku (med tillstånd).

Läs mer om advent i julkalendern.

Lucka 2: Visste du att ...

... man firat advent ända sedan 300-talet?

Då kallades det dock inte advent, utan var en fastetid vid namn Epifaníefastan. Ordet "advent" är en förkortning av latinets "Adventus Domini", vilket betyder "Herrens ankomst".

Epifaníefastan började i slutet av oktober och pågick ända fram till Epifaníedagen som inföll på det som vi idag kallar Trettondagen. Under denna fastetid firade man Jesu dop och framträdande som Guds son.  På 400- och 500-talet blev juldagen allt viktigare i den västliga kyrkan, varpå den övertog Epifaníedagens ställning och också dess fasta. År 480 bestämde biskop Perpetuus av Tours att julfastan skulle börja efter Mårtenshelgen i november och hållas måndag, onsdag och fredag ända fram till juldagen, men påven i Rom tyckte att det var i längsta laget och bestämde till slut adventsfastan, och därmed vår adventstid, till 4 veckor. 

Redan då, liksom idag, var kyrkans liturgiska färg för adventsfastan violett, precis som under påskfastan. Sedan 700-talet börjar vårt kyrkoår den första advent och i våra dagar uppfattar vi advent som något glädjande, och den första advent har kyrkan flest besökare på hela året, medan det på medeltiden var en tid av bot och försakelse. Den gamla kyrkan förbjöd till exempel orgelspel och bröllop under advent.

Man fick inte heller väsnas i onödan, då man kunde väcka björnen ur sitt ide och ingen vill väl möta en nyvaken och hungrig björn mitt i mörka vintern?

Illustration: Sharon Lindberg

Litet julbord på Lilla jul

En sorts sill, miniskinka och köttbullar. Och risgrynsgröt med russinsoppa förstås. Räcker bra för att fresta inför storhelgerna!

Bosarve featuring Sharon proudly presents: Julkalendern 2012

Nu är det dags att öppna första luckan i Bosarves julkalender. 

Illustration: Sharon Lindberg

Hoppas ni tycker det är lika spännande som jag! Fast jag vet ju redan vad som är i luckorna förstås. Men det gjorde jag ju när jag var liten också. Då höll man upp kalendern mot en lampa så man fick se vad det var för bilder bakom luckorna. Det kan ni  inte göra här - hur tunn en iPad än är ser ni inte igenom den!

Lucka 1: Visste du att ....

... den första adventskalendern ritades av Aina Stenberg MasOlle och gavs ut 1934?

Illustration: Sharon Lindberg

Till julen 1933 hade Henny Mörners söner fått en liten adventskalender med mycket glitter och väldigt små luckor av en tysk släkting. Henny, som just börjat i scoutförbundet, tänkte då att detta, "om det var större och mer svenskbetonat, kanske var givande att satsa på", och sökte upp Elsa Beskow, som dock inte hade tid. Henny Mörner vände sig då, på Elsa Beskows rekommendation, till Aina Stenberg-MasOlle och ett år senare, 1934, kom den första kalendern ut i Sveriges Flickors Scoutförbunds regi. Aina Stenberg-MasOlle fortsatte att göra kalendrar fram till 1964 och hennes verk har givits ut i nytryck många gånger sedan dess.

Den mest framgångsrika kalendern har ändå varit Sveriges Televisions julkalendrar i TV, som hade premiär med  "Titteliture" 1960 och som genom tiderna både älskats och hatats av i stort sett hela svenska folket.

Två av julkalendrarna, "Teskedsgumman" och "Trolltider", var till och med så populära att de sändes två gånger!