Lucka 23: Visste du att ...

... traditionen att ha julgran ursprungligen kom från Tyskland på 1700-talet?

Illustration: Sharon Lindberg

Då hade man julgranen mest i palats, slott och stora herrgårdar, medan traditionen inte blev vanlig hos "vanligt folk" förrän i början av 1900-talet. På den tiden "limmade" man fast ljus på grenarna med hjälp till exempel små vaxklumpar och klädde dem med bland annat frukt, rosetter och pepparkakor. I Sverige dök de första utomhusgranarna upp på 1920-talet.

Den första elektriska julgransbelysningen tändes år 1882 i New York när Thomas Edisons kollega Edward Johnson uppfann en ljusslinga med 80 små glödlampor som han gjort själv. Ljusslingorna började sedan produceras runt år 1890.

Redan år 1900 började större butiker sätta upp stora upplysta granar för att locka kunder, och visst ger det en härlig stämning när vi ger oss ut i vintermörkret och handlar julklappar!

Lucka 22: Visste du att ...

... julgransglittret uppfanns redan runt 1610 och tillverkades av äkta silver ända fram till mitten av 1900-talet?

Det tidigaste julgranspyntet var levande ljus, kakor, äpplen, rosetter och vadd. Dessa var dock ganska tunga, vilket krävde ett stort och kraftigt träd för att orka hålla upp dem. Tyska glasblåsare började därför tillverka lätta och vackra glaskulor som efterhand konkurrerade ut de gamla naturnära dekorationerna mer och mer.

Glittret, som så mycket annat, uppfanns i Tyskland. Man tillverkade maskiner som drog ut silver till tunna smala remsor man kunde hänga i granen. Silver är segt och hållbart men oxiderar snabbt, i synnerhet i närheten av levande ljus. Därför försökte man sig på att blanda andra metaller men resultatet blev för tungt och brast av sin egen vikt.

Illustration: Sharon Lindberg

Det sägs att traditionen att ha glitter i julgranen härstammar från en kvinna vars make dog. Hon blev ensam kvar att försörja och uppfostra många barn, men bestämde sig för att julen skulle bli en lycklig tid för dem ändå och skaffade en julgran att överraska barnen med på juldagen. Under natten fick granen besök av spindlar som kröp från gren till gren och vävde nät över hela granen. Jesusbarnet såg granen och visste att kvinnan skulle bli väldigt ledsen om hon hittade den täckt av nät på juldagsmorgonen, så han förvandlade spindelnäten till skinande silver!

Lucka 21: Visste du att ...

... "Tomteverkstan" som visas i Kalle Anka på julafton gjordes redan 1932?

Illustration: Sharon Lindberg

Den spelades in i färg, men eftersom TV-apparaterna var svart/vita när Kalle Anka började sändas år 1959 visades den i svart/vitt ändå. 1972 sändes i princip allt i färg, utom Tomteverkstan som, trots att originalet gjorts i färg, fortsatte vara svart/vit ytterligare några år.

En annan julklassiker i TV är förstås "Karl-Bertil Jonssons julafton" som visats varje år sedan 1975. Sagan skickades från början ut som en julhälsning till kunder och dylikt från Tage Danielssons förlag, Wahlström & Wistrand och kom på så sätt i SVT:s händer. De i sin tur ville göra detta till en film och i samråd med Tage Danielsson kontaktade man bolaget Pennfilm som gjort filmen. 

Man började med detta i mars 1975 med planerat premiärdatum på julafton samma år, så det blev bråttom bråttom och den film som visades på julafton 1975 var en arbetskopia, med tejpskarvar och allt!

Lucka 20: Visste du att ...

... vår tradition att hänga en strumpa i fotänden av sängen eller vid öppna spisen natten till julafton härstammar ända från 300-talet?

Illustration: Sharon Lindberg

Det sägs att en adelsman som tidigare varit rik och mäktig stött på svårigheter och förlorat sina pengar.

Trots att han nu var en fattig man var han alltid vänlig och generös mot alla. Mannens hustru hade dött och han var nu ensam med en dotter han älskade högt men inte kunde skaffa någon hemgift. Utan hemgift kunde flickan inte gifta sig och både far och dotter var mycket ledsna över detta.

St Nicholas, det helgon som förknippas mest med julen och på många håll även var den som delade ut julklappar under långa tider, hörde talas om mannen och hans dotter och bestämde sig för att hjälpa dem. En natt i jultid kastade han in en påse guld genom deras fönster, vilken råkade landa i en av flickans strumpor som hängde på tork vid spiselkransen. På morgonen hittade flickan guldet i sin strumpa och det var precis lagom till hennes hemgift.

Allt sedan den gången hänger barnen upp sina strumpor på julnatten, för vem vill inte hitta en skatt i sin strumpa?

Lucka 19: Visste du att ...

... Jenny Nyström förvandlade den svenska, ganska elaka, grå hustomten till jultomten med sina julillustrationer i mitten av 1800-talet?

Illustration: Sharon Lindberg

Innan var han gårdens skyddsfigur, men kunde även dra olycka över gård och folk om man retade honom eller lät djuren eller drängarna arbeta för hårt. Han krävde även risgröt på julafton och istället för att som dagens glada fryntliga tomte dela ut klappar var det han som skulle ha gåvor.

Hans klädedräkt gick från grå eller grön till röd när Coca Cola gjorde en landsomfattande reklamkampanj i USA julen 1931. Han blev sedan snabbt exporterad till resten av världen via Hollywood och Walt Disney.

Lucka 18: Visste du att ...

... den första alkoholfria juldrycken var julmusten, som inte lanserades förrän 1910?

Illustration: Sharon Lindberg

Före julmustens genomslag var julen i stor utsträckning en riktig fyllefest.  Första gången ordet "jul" omnämns i nordisk historia är det att "dricka jul" det pratas om, i en skaldedikt om Harald Hårfager från 800-talet. 

Detta var en mycket seglivad tradition som höll i sig en bra bit in på 1900-talet. Man drack öl, enbärsdricka, svagdricka, björksavsvin, "blanna" och mumma, som skrevs om redan på 1500-talet av ärkebiskop Olaus Magnus. Mumman försvann en period mellan början av 1700-talet och början av 1900-talet, då den återuppstod som namn på en annan dryck.

Även glöggen har gamla anor, redan på 1500-talet fanns dess föregångare här i Norden, men hette då "hypokras" eller "ipokras" efter greken Hippokrates som blandade honung och kanel i vin och skrev ut det som medicin.Den innehöll inte riktigt samma ingredienser som dagens glögg, utan enligt Royal Society i Londons bestämmelser år 1662 skulle "hypokras" innehålla vitt vin, sherry, kryddpeppar, muskot, kryddnejlikor och socker. 

Ordet "glögg" kommer från tillredningen, glödgningen, av drycken, då man lade ett stort stycke socker på ett galler, slog över en blandning av vin och sprit och satte sedan eld på det indränkta sockret som smälte och rann genom gallret ner i en gryta där kryddorna fanns. Seden att dricka varm glögg är gammal men inte traditionellt svensk, däremot är det en nordisk tradition att dricka glögg just till jul.

Användandet av kryddor i vin och brännvin har ännu äldre anor. Dock kan man fråga sig om det var för att förhöja smaken på vinet eller för att dölja den? 

Lucka 17: Visste du att ...

... det inte står någonstans i bibeln att de tre vise männen var just tre?

De vise männens antal har man bara antagit, eftersom de gåvor Jesusbarnet och hans föräldrar fick var tre: guld, rökelse och myrra. Inte heller vet man varifrån de kom eller vad de hette, men eftersom legenden säger att de kom från "Österns land" gissar man att det rör sig om Persien, nuvarande Iran. Vidare har de någonstans på vägen fått namnen "Caspar", "Melchior" och "Balthazar" och spekulationerna om vilka de "vise männen" egentligen var har också varit ett par stycken, till exempel kungar, präster eller astrologer.

Illustration: Sharon Lindberg

Lucka 16: Visste du att ...

... svenskarna skickade 56 miljoner julhälsningar 1999?

Posten extraanställde då 8500 personer för att hinna med att sortera och dela ut alla julkort. Numera ersätts en stor del av julkorten av digitala hälsningar, men visst är det trevligare att få ett riktigt pappersvykort i brevlådan?

Illustration: Sharon Lindberg

Att skicka julkort är ingen ny företeelse, utan härstammar från lyckönskningarna som förr delades ut vid nyår. Det första moderna, tryckta julkortet utgavs 1843 i England. I Sverige började julkorten förekomma på 1870-talet, men blev inte vanliga förrän på 1890-talet, då Jenny Nyström gjorde julkorten populära, och då främst i städerna och de borgerliga kretsarna. Traditionen att skicka julkort blev allmän ungefär 1910.

Världens minsta julkort var ett risgryn som sändes till prinsen av Wales 1929. Förutom adressen hade avsändaren även lyckats få dit en hälsning och en handtecknad bild. 

Världens största julkort sändes 1968. Det var 9 600 meter långt, vägde 2 ton och skickades från hemvändande amerikanska soldater till kamraterna i Vietnam. Hälsningen levererades i form av en pappersrulle och flögs ner med ett specialchartrat plan. 

Lucka 15: Visste du att ...

... det sägs att polkagrisen uppfanns av en präst på 1670-talet för att barnen skulle orka vara tysta och sitta stilla under långa mässor i kyrkan?

Det fanns visserligen en uppsjö av hårt godis som skulle räcka länge att tillgå, men prästen tyckte dessa sötsaker kändes lite ogudfruktiga. Han funderade både länge och väl och kom till slut fram till, att om man avslutade de sedvanliga mintstängerna med en liten böj såg de ju faktiskt ut som herdestavar, och sådana var mer värdiga att avnjutas i kyrkan.

Illustration: Sharon Lindberg

Denna praktiska lilla krok gjorde även polkagrisarna idealiska att hänga i julgranen när den gjorde sitt intåg som populärt julattribut och blev därmed kommersialiserade och började massproduceras. Polkagrisstängerna var dock helt vita ända fram till på 1920-talet, då den klassiska röda randen lades till. Även här finns en sägen, nämligen att det vita skulle symbolisera Kristi kropp och det röda Kristi blod, men mest troligt är det nog trots allt att det helt enkelt bara såg roligare ut.

Hittills har inte polkagrisen varit något direkt klassiskt inslag på de svenska borden med julgotter, men för varje år som går blir den mer och mer populär även här.

Lucka 14: Visste du att ...

... Charles Dickens’ "A Christmas Carol" filmatiserades första gången redan 1901?

Illustration: Sharon Lindberg

Sedan dess har den dykt upp på vita duken i över hundra olika versioner och gjorts för TV och som tecknad film i otaliga varianter. Huvudpersonerna har bytts ut mot muppar, disneyfigurer och moderna chefer på miljarddollarföretag, men budskapet har varit detsamma som i Charles Dickens’ omåttligt populära saga som publicerades en vecka före jul 1843. Han började skriva den för att han var i ett desperat behov av pengar, men vartefter historien tog form i hans huvud blev han mer och mer engagerad, för att slutligen sömnlös vandra på Londons gator nätterna igenom och fundera.

Dickens bestämde också att boken skulle ha en stilig framsida med guldtryck på och innehålla fyra teckningar som färglagts för hand. Sist men inte minst bestämde han, påverkad av sin egen sorgliga saga som trots allt hade ett lyckligt slut, att boken inte skulle kosta mer än 5 cent så att alla, fattig som rik, skulle ha råd att köpa den.

Lucka 13: Visste du att ...

... man på 1800-talet trodde att Lucia var Adams första hustru och mor till alla underjordiska varelser?

Illustration: Sharon Lindberg

Legenderna och myterna kring Lucia är många och än fler var de förr. Man trodde till exempel att natten mellan den 12 och 13 december var årets längsta, och att både människor och djur därför behövde något extra för att klara sig genom natten. Djuren fick en extra fodergåva, till exempel ett fång ängshö eller en extra skopa havre, och människorna skulle ha lussebiten och lussesupen när de utfört de julförberedelser som vanligtvis avslutades just under lucianatten. 

På Luciadagen fick inget arbete utföras, då kunde man bli straffad av de onda makter som troddes vara i farten, och barnen hölls inomhus för att inte råka ut för Lucias trollkonster. Man trodde att Lucia var att jämställas med självaste Lucifer eller att "Lussi" var en häxa eller ett troll.

Det luciafirande vi har idag uppkom under den senare hälften av 1700-talet, dock bara i högreståndsmiljö men blev inte vanligt i Sverige förrän tidigt 1900-tal. Som så många andra seder tror man den har sitt ursprung i Tyskland, där Jesusbarnet var julklappsutdelare och gestaltades av en liten vitklädd flicka med en ljuskrans som en gloria runt sitt huvud.

Lucka 12: Visste du att ...

... ett kilo saffran kostar lika mycket som 700 kilo kanel?

Enligt Jan-Öjvind Swans bok "Mathistorisk uppslagsbok" började bagaren Mårten Kemmecker i Stockholm baka bröd med denna dyrbara krydda på 1650-talet, det vill säga föregångaren till våra lussekatter.

Saffran har dock inte bara använts till bröd och matlagning, under antiken användes den mer till färgning av kläder, i parfym och i badvattnet och drottning Kleopatra hade saffran som ögonskugga.

Illustration: Sharon Lindberg

Saffran tillverkas av saffranskrokusens blomma. Varje blomma har en orangeröd pistill som delar sig i tre grenar och varje gren har ett så kallat "märke" i toppen. Det är det lilla märket som saffranskryddan består av och för att få ihop till den lilla påsen på ett gram vi köper i affären behövs 75 blommor. Det blir ungefär 160 000 blommor på ett kilo saffran! Dessutom blommar den bara i slutet av oktober och märkena måste plockas ur blomman i gryningen, eftersom blomman vissnar vid soluppgången. Man torkar sedan blommorna i ett dubbelt tygsåll och vänder dem över glöd i ungefär tio minuter. Inte konstigt att saffran är så dyrt!

Lucka 11: Visste du att ...

...  man i mitten av julgröten hade en "smörhåla" som man ibland kompletterade med brännvin?

Risgrynsgröt var inte helt vanligt förrän en bit in på 1900-talet, eftersom risgryn var ganska dyrt. Tidigare åt de flesta gröt kokad på korngryn, rågmjöl eller havregryn då detta var billigare, men till julgröten användes finare korn eller mjöl än till vardags, så kallad "vitgröt".

Illustration: Sharon Lindberg

Gröten dekorerades med kanel eller peppar och serverades i en stor skål som placerades mitt på bordet ochur vilken var och en åt direkt med sin slev. Husbonden skulle naturligtvis börja, men ingen fick äta förrän de läst upp ett rim, som kunde handla om gröten eller något annat, till exempel julbordets rikedom respektive armhet eller hemlig kärlek. Rimmade man inte fick man inte heller någon gröt, utan de andra vid bordet slog bort sleven tills man hittat på ett mer eller mindre lyckat nödrim.

Seden med mandeln i gröten lever kvar än idag, även om man tog den på något större allvar förr. Den som fick mandeln skulle bli gift under året som följde. En del ungdomar hoppades innerligt att de skulle få den medan andra hellre ville slippa, men gemensamt för dem alla var att man noga vaktade varandra, så att den som fick mandeln inte skulle tugga i sig den och låtsas som ingenting ...

Lucka 10: Visste du att ...

... julbocken härstammar från den gamla nordiska gudavärlden där Tor red på sina bockar?

Illustration: Sharon Lindberg

Julbocken är en av våra allra äldsta julsymboler och härstammar från förr i tiden då utklädningsupptåg var vanliga i ungdomens julfirande. En person klädde ut sig till bock, varpå man drog runt bland gårdarna och framförde ett enklare skådespel eller sjöng någon julbocksvisa. Som belöning fick man mat eller dryck till ett gille som sedan hölls i mellandagarna. På 1800-talet blev bocken tomtens föregångare som julklappsutdelare i de svenska borgerliga hemmen.

Man tror att julbocken av halm "föddes" i Sverige, men det gjordes julbockar även i Danmark i forna tider. Där försvann traditionen under en period och återinfördes från Sverige på 1940-talet. Överallt i världen har man använt halm till nyttiga ändamål och i allmogehemmen i Norge, Danmark och Sverige var det väldigt populärt att arbeta med halm.

Redan under 1700-talet tillverkade man saker i halm, i synnerhet i samband med de traditionella högtiderna. Då sädesslagen i årtusenden gett oss "vårt dagliga bröd", har de varit självklara material i olika hedniska och kristna ritualer, exempelvis i tillverkningen av fruktbarhetssymboler.

Lucka 9: Visste du att ...

... det från början var 28 adventsljus och inte fyra?

På 1870-talet samlade diakonissorna vid Erstaanstalten utanför Stockholm alla barnen vid barnhemmet till en högtidsstund i kyrkan. Prosten läste några bibeltexter och man sjöng psalmen "Bered en väg för Herran". Sju av barnen fick gå fram till en gran som stod på ett bord i koret och tända var sitt ljus medan de deklarerade var sitt bibelspråk. Nästkommande söndag brann de första sju ljusen i granen och sju andra barn tände var sitt nytt ljus. Detta upprepades så också den tredje och fjärde söndagen i advent.

Illustration: Sharon Lindberg

Diakonissorna hade fått idén från en systeranstalt i Tyskland, där seden inte var ovanlig. Istället för att tända 28 ljus i en gran har man förenklat det hela med att bara ha 4 ljus, ett för varje söndag, och förmodligen är det härifrån vår nutida sed med 4 ljus i en adventsstake kommer.

Anledningen till att det tändes just sju ljus tror man var dels att sju är ett heligt tal och dels att det i judarnas Menorah finns sju ljus. Våra elektriska sjuarmade adventsljusstakar kommer också från gammal kristen och judisk tradition. Den sjuarmade ljusstaken är fullkomlighetens symbol, där triangeln med spetsen uppåt syftar på den treenige Gud som med Ordet och Anden gav liv och ljus åt världen och det var på den sjunde dagen som Gud fullbordade skapelsen. 

Lucka 8: Visste du att ...

... julvisan "Räven raskar över isen" omnämns i litteraturen redan i Olof Rudbecks "Atlantica" från år 1689?

Illustration: Sharon Lindberg

Många av de svenska julvisorna var från början tiggarvisor eller sånglekar. Tiggarvisorna framfördes av ungdomar som vandrade runt i gårdarna och tiggde mat och dryck till sina julgillen. En del av visorna har sannolikt sitt ursprung så långt tillbaka som medeltiden. "Hej tomtegubbar" är känd sedan mitten av 1700-talet och "Nu är det jul igen" omtalas i skrift första gången på 1800-talet.

Vår klassiska julpsalm "Stilla natt" komponerades av tysken Franz X Gruber och den tyska originaltexten skrevs av Jospeh Mohr. "Stille Nacht" påstås finnas översatt till över trehundra språk!

Sköna lovord från sköna Emla

Har ni sett vad himla fint fina Emla skrivit om Bosarvekalendern? Så smickrande så jag nästan blir generad!  Hennes blogg är också jättebra, kika in på Busamedemla och se själva. 

Lucka 7: Visste du att ...

... pepparkakor är några av våra äldsta bakverk?

Första gången de omnämns är på 1300-talet och ända fram till 1700-talet gjorde de skäl för sitt namn, eftersom de smaksattes med peppar.

Illustration: Sharon Lindberg

Eftersom de var så pass kryddstarka trodde man de hade medicinsk effekt, till exempel kallades de medicinplättar i Tyskland. Kryddorna ansågs ha medicinsk effekt, man trodde till exempel att peppar botade diarréer och kolera, samt var nyttigt vid svagsynthet och melankoli. Det skulle även verka sexuellt upphetsande på män och som preventiv- och abortmedel hos kvinnor. Ingefära skulle sätta fart på tröga magar, kryddnejlikor sades ge bra blodcirkulation och kardemumma skulle minska blånaden i blåmärken. Pepparkakor troddes alltså vara ett slags universalmedel, liksom glögg som ju också innehöll dessa kryddor.

På 1490-talet dyker det första pepparkaksreceptet upp vid det danska hovet, där kung Hans som led av depressioner fick pepparkakor som medicin. Man har också hittat recept på pepparkakor hos nunnorna i Vadstena kloster från samma tidsperiod. Numera har pepparn försvunnit från pepparkaksrecepten, men de sägs fortfarande ha vissa effekter hos människan.

Vem har väl inte hört att man blir snäll av pepparkakor? 

Lucka 6: Visste du att ...

… man än i våra dagar inte har någon egentlig vetenskaplig förklaring till stjärnan som i bibeln påstås ha lyst över stallet där Jesus föddes?

Illustration: Sharon Lindberg

Stjärnorna på vårt himlavalv är desamma som då det begav sig för tvåtusen år sedan och spekulationerna kring "Betlehemsstjärnan" har varit många. Astronomer har i hundratals år funderat över om det kan ha varit en nova, en meteor eller kanske en komet, men efterhand uteslutit alla dessa alternativ av olika anledningar.

Redan för tusentals år sedan spelade stjärnor en viktig roll. Man trodde stjärnorna var gudar och skapade myter kring dem. Babylonierna trodde att tre stjärnor tillsammans representerade en gud, egyptierna trodde att vissa gudar kontrollerade vissa stjärnor och stjärnkonstellationer och Blackfoot-indianerna trodde att varje stjärna en gång varit en människa.

Än i våra dagar dyrkar Berberstammarna i Afrika Stora och Lilla Björn, judarna har sin sexuddiga Davidsstjärna och den femuddiga julstjärnan symboliserar fortfarande samma hopp och förväntansfulla glädje som för tvåtusen år sedan.

Lucka 5: Visste du att ...

... halm var det viktigaste julpyntet för hundrafemtio år sedan?

Illustration: Sharon Lindberg

Redan på 1000-talet strödde man ut halm på golvet vid högtidliga tillfällen både här i Norden och på kontinenten. Denna sed är inte alls så egendomlig som den kanske kan låta, eftersom golven ofta var trampade jordgolv som var både dragiga och kalla och ett lager halm isolerade bra.¨

På julaftonens förmiddag bars halmen in och ströddes ut i ett alnstjockt lager, i vilket barnen tumlade omkring och lekte och stojade. På väggarna satte man upp färgglada bonader och i taket hängde man upp granna dukar, kanske pyntade med vackra röda äpplen och en halmkrans. Man plockade även fram allt vad tjusigt man hade: porslin, smycken, tennföremål, träsniderier, ljusstakar, koppargeråd och ibland till och med garnhärvor i vackra färger. 

Utanför huset skulle man resa en "julstång" eller "julruska", som oftast var en avbarkad gran prydd med granruskor, halmfigurer och tyger. Nästan som våra tiders julgran, alltså!