Dagens gutamålslektion: stainpickar

Stainpickar är små, hårda, grå päron, på fastlandet kända som "gråpäron". Lite för hårda för att äta, men goda att göra gottar av eller att koka in.

Idag plockade vi två fulla korgar, så i veckan blir det kökstjänst.

Må höststormarna hålla sig borta ett tag till ...

Vi har en rad vackra hängbjörkar på framsidan av huset, mot gårdsplanen till. En av dem är betydligt större än de andra, och redan i början av sommaren beslutade vi oss för att vid tillfälle ta ner den.

Jag har förvisso fällt träd förr, men det här lutade så pass mycket mot huset att jag inte riktigt törs. Det är dessutom så högt att om det faller åt fel håll tar det med sig verandan - och kanske till och med en del av taket. Vi kom fram till att vi vid tillfälle ska anlita en trädfällare som får ta det och några träd till på en gång.

Nu kom grannen M förbi, och vi råkade bli stående vid sidan av björken och prata. Plötsligt inser vi att den lutar betydligt mycket mer mot huset nu än i somras - och snart kommer ju höststormarna! Panik! (Nu är bilden liggande eftersom mobilbloggappen är knäpp, men ni kan ju ändå jämföra med träden bakom för att der lutningen).

Jag frågade om han visste någon trädfällare i trakten men då lovade han att komma hit och fälla björken vid tillfälle, och ställa lastmaskinen på hussidan och putta den bortåt.

Han var bara bekymrad om att det måste vara torrt i marken så att gräsmattan inte blir förstörd. Men det är ju sååå mycket lättare att återställa en gräsmatta än ett halvt hus! Jag sa åt honom att inte bekymra sig för det, men lovade också att leverera en utskällning på Östermalmska om det behövdes ... 

Har jag sagt att vi har världens bästa grannar?

Skördetider

Idag har vi blivit bjudna på fantastisk brunch hos våra grannar rakt över gatan. Massor av olika sorters bröd, pålägg, grönsaker och frukt och ägg och bacon i bästa hotellfrukoststil. Superlyxigt!

Dessutom fick vi smaka deras äppelmust, som ju dels är gjord på andra sorters äpplen, dels är opastöriserad. Det var verkligen stor skillnad.

Frukosten var välbehövlig, för många timmars arbete i fruktträdgården lär det bli idag. Vi har redan plockat ett par kassar äpplen och en kasse stainpickar, som jag dels ska göra gottar av, dels ska lägga in. Mums.

Igår fick vi en hel stor hink zucchini av Z och S på Sutarve, grannen bonden M har lovat sonen några kilo gula ärtor och maken har varit och köpt ekologiska ägg från frigående höns utomhus, så nu är förråden snart fulla av godsaker.

Jag älskar vårt liv på landet. Synd att det är så sällan bara ...

Ropar ett försiktigt "Hej" ...

... för nu verkar kakelugnen fungera som den ska!

Idag var sonens pappa med familj här och fikade, och de hade med sig ett rensband för avlopp. Efter lite petande lossnade två icakassar sot ur vänstra rökkanalen, och nu blir även vänstra sidan av kakelugnen varm.

Efter en timmes eldande ryker det fortfarande inte in (vilket det ju gjort efter ungefär en halvtimme förut), och det är bra drag i skorstenen.

Nu är det bara att ringa in sotarn och vänta på att grannen levererar ved, så har vi vintern räddad!

Gotländsk tradition: Mikéli

Idag, den 29 september, är det Mikéli, den helige Mikaels dag. Förr var detta en mer uppmärksammad dag, men den är fortfarande inte helt oviktig för lantbruket.

Idag räknar man hösten är kommen, att skörden skall vara bärgad och att djuren skall vara inne åtminstone på nätterna.

Källa: Gutamålsgillets allnakku (med tillstånd)

Höstens bästa: Rosor

Trots att träden börjar gulna och fälla sina löv finns det saker i trädgården som tappert påminner oss om den svunna sommaren.

Så här fina är till exempel våra rosor fast det nästan är oktober.

Arsenik och gamla spetsar

Finns det något mysigare än Arsenik och gamla spetsar? Det är en helt oslagbar kombination.

Ja, arsenik kanske inte är så mysigt rent bokstavligt talat, utan mer i form av en hederlig gammal deckare med kluriga giftmord och intrikata intriger a la Agatha Christie.

Gamla spetsar är dock mer bokstavligt mysiga. Särskilt när de sitter på gamla lakan och örngott, omsorgsfullt virkade eller knypplade och fastsydda för hand. Täta, lite prassliga lakan som känns svala mot huden den allra varmaste sommarnatt när man kryper ner med en spännande bok.

Jag förstår verkligen inte varför inte fler insett kvaliteten hos detta fantastiska handarbete, de vackraste örngott går att fynda för någon tia, och det är inget problem att tvätta dem i 90 grader om man är rädd för baskilusker. Dessutom är de oftast knappt använda. Eller så är de så bra kvalitet att det inte märks ...

Ut på loppis och fynda med er!

Dagens fashion crime: Jag har köpt en onepiece

I Nynäs sken solen, men när vi lade till i Visby spöregnade det. Efter en bunkringsrunda på ÖoB hade jag så klart missat bussen, så kall, blöt och lite frusen spanade jag in Prisstopp (heter det så?) vid ICA Maxi. Där hade de mörkblå, fluffiga, mjuka, mysiga onepieceerarar (vad nu det kan heta i plural!) som alldeles tydligt ropade på mig.

Självklart kunde jag inte låta bli, så nu hasar jag runt som en mörkblå urcellen Ellen med fårskinnsväst och raggsockor.

Det tog 45 minuter att gå de 100 metrarna från bussen hem, vid det laget hade regnet lättat och jag hade förmånen att råka på både grannen bonden S och grannen bonden M och diskutera väder, ledighet, möss, husdjur, hemodlat och den något obehagliga läskindustrin. Jag är så glad för våra fina grannar!

Inne var det 14 grader, helt okej för ett ouppvärmt hus när det snudd på är oktober. Jag stängde till salen och lilla kammaren bakom vardagsrummet och slog på elementen. Nu får vi se vad nybyggda dörren i trappan går för.

Nu myser jag med det bästa en ruggig septemberkväll kan erbjuda - te, levande ljus, min fantastiska gethårsfilt och den smaskiga deckaren jag började på när jag var här senast.

I morgon hoppas vi på mer solsken, solen hann bara preciiis titta fram innan den gick ner. Då ska vi åka till mormor och kika på om det lilla tulpanträdet finns kvar.

Pussel på ny nivå

Får man in fyra stora stolar i en bil? Jag hoppas det, för nu ska jag ner och försöka pussla in dem. Vi försöker ta med grejer varje gång vi åker till Bosarve i hopp om att inte behöva ha så stort flyttlass när vi väl flyttar på riktigt.

Vissa saker flyttas helt sonika dit, andra byter vi ut så det fina är där och det vi inte riktigt vill behålla är här. Då kan vi bara slänga det sen.

Sen ska vi pussla ihop så att jag tar med bilen över på båten nu på morgonen, men maken tar den till Stånga i natt när han kommer. Det går ingen buss då, så alternativet är att jag åker in till Visby en gång till och hämtar honom. Ett himskans farande, alltså.

Det ska bli såååå skönt med en långhelg hemma. Äntligen!

Dagens gutamålslektion: "Mysselpeipu"

Idag har jag gått omkring och mysslat hela dagen, åtminstone inombords. Folk har så svårt att koncentrera sig när man går omkring och mysslar.

 

Men vad annat kan man göra när livet är sådär härligt? När man sitter finklädd på kontoret och ska få en årsdagsöverraskning av maken, och dessutom ska vara ledig flera långa sköna dagar och åka hem till finaste Bosarve? Då mysslar man. Fast utan just mysselpeipu, åtminstone. Då hade jag nog blivit utkastad. För vem orkar lyssna på en visselpipa hela dagarna? :)

Enklaste tofflorna

En ruta fick byta plats.

Nu är makens nya Bosarvetofflor klara. Om man inte är så jättehaj på att sticka eller vill slänga ihop ett par tofflor snabbt kan jag verkligen rekommendera det här mönstret från Drops.

Jag hade bara en färg på garn hemma, men eftersom det är melerat gjorde jag varannan ruta på tvären för att ändå få fram ett mönster. För att alla rutorna skulle bli på rätt håll fick den sista rutan byta plats (se foto).




Garnet är Järbos "Lilla Lovikka", varmt och gosigt i 100% ull. För ett par tofflor i storlek 44-45 blir det lagom med 18 maskor gånger 36 varv per ruta på stickor 4 mm. Blir tofflorna för stora går det bra att valka ner dem med lite såpa och varmt vatten. Om du valkar (gnuggar) dem när de sitter på fötterna riskerar du inte att de blir för små. Och så blir fötterna härligt rena och mjuka! :)

Ränderna i rutorna på olika håll i stället för att sticka med olika färger.

Varmt och gosigt om tassarna.

Hallå där, SL!

Är det inte dags att se över körschemat för buss 506 så att chaufförerna slipper köra som om de stulit bussen?  Det rör sig inte om en enskild förare, jag åker ofta denna buss och det spelar ingen roll vem som kör.

De kör så häftigt att man far runt som en vante i bussen, mer än en gång har jag fått tanter och farbröder i knät när bussen axar iväg innan folk har hunnit sätta sig, och i morse fick vi fiska upp en stackars liten flicka som ramlade baklänges med huvudet före ner för trappan vid bakdörren.

En gång kom en farbror farande över gången och landade med ansiktet i mitt skrev när bussen tog svängen från Hallonbergen mot Lötsjön i dryga 70 och fick tvärnita när han kom runt kröken och det var kö vid rödljuset. Det är 30 där av en anledning! Farbrorn var stor och tjock och hade svårt att röra sig, så vi var tre som fick hjälpa honom upp och plocka ihop hans tillhörigheter som spritts över bussen. Det mest anmärkningsvärda är nog ändå att han faktiskt satt ner på andra sidan gången!

Trots dessa vansinnesfärder är bussen i 9 fall av 10 sen när den kommer fram till Karolinska, och folk rusar som galningar för att inte komma för sent till sina läkartider. Om ni istället lägger ett rimligt körschema kan man åka en avgång tidigare och komma fram med armar och ben i behåll.

Skärpning!

Långhelg hägrar - men först treårsjubileum

Jag har semester i morgon och på fredag. Självklart ska jag åka hem, och maken kommer efter för en lite kortare visit.

Mamman och styvfar är i USA, så jag ska åka och krama lite på min mormor så hon inte känner sig ensam.

I vanliga fall skulle jag ha åkt redan i kväll, men idag är ingen vanlig dag. Idag är det tre år sedan jag och maken träffades för första gången. Förra året gjorde jag en överraskning åt honom där han fick olika delmål att ta sig till. När han väl var framme fick han skicka ett sms för en ny instruktion, tills han kom fram till Akkurat där han fick finwhiskey och finöl och en stor bukett röda rosor. Sedan åt vi deras fantastiskt goda moules och hade en supertrevlig kväll.

I år är det min tur att bli överraskad. Spännande!

Vi träffades på Mötesplatsen (det gjorde faktiskt pappan och hans fru också, och fastern träffade sin man på en annan dejtingsajt). Så visst funkar nätdejting! :)

Hur träffade du din partner?

Ska Gotlandsbåten vara gratis?

Jag hamnade just i en diskussion om huruvida Gotlandsbåten skall vara gratis. Jag tycker ju inte det, men det var jag visst ensam om.

Innan jag fortsätter vill jag ge er bakgrundsfakta om mig:
- jag är uppvuxen på Gotland
- min familj bor på Gotland
- jag har hus på Gotland
- jag bor enbart i Stockholm för att det inte finns jobb på Gotland.
- jag vill inget hellre än att flytta hem.
- jag åker till Gotland ungefär en gång i månaden - till "fullpris" (gotlänningar har reducerat pris).

Min fråga till alla som vill ha gratis färja är enkel: Vem ska betala?

Jag anser att om att jag ska åka ska jag betala, ingen annan. Färjepriserna är redan subventionerade av statliga anslag, men något ska jag väl betala själv?

Argumentet "det ska kosta lika för alla" är bullshit. För det första är det ingen mänsklig rättighet att "resa". För det andra kostar det skitmycket pengar att köra färjan. För det tredje vill ingen ha högre skatt. För det fjärde ska ni fundera på vad milkostnaden hade varit om ni kört över en bro. (Som jämförelse: milkostnaden för en Golf är ungefär 30 kronor. Avståndet till Visby från Nynäshamn är ungefär 15 mil. Svaret är alltså ungefär 450 kronor enkel resa.) Dessutom ska ni räkna in skattehöjningen för att finansiera en bro (omräknat till dagens penningvärde kostade Ölandsbron ungefär en miljard att bygga, och är 6 kilometer lång). Och sedan ska den underhållas och renoveras.

Varför ska DU - som aldrig åker till Gotland- betala det? Och varför ska inte jag, som ändå åker ganska ofta, inte betala min egen biljett? Och då betalar jag ändå inte hela min kostnad. Tänk vad båten kostade i inköp, vad bränslet kostar, vad personalen kostar (maskin, bildäckspersonal, biljettboknings- och kontrollpersonal, matservering, städning),  hamnhyra, underhåll och reparationer, etc etc.

Och när båten går till Oskarshamn med 16 passagerare en tisdag i november, vem ska betala mellanskillnaden?

Och ja, jag tycker att jag ska betala Fåröfärjan om jag vill åka dit. Tyvärr går inte det.

Vad är grejen?

Alltså allvarligt ... Vad är egentligen grejen med vuxna människor med råttsvansar? Tror de helt seriöst att de ser yngre ut?

Newsflash: Du ser bara larvig ut. Vi vet att du inte är 20 längre, och dessutom har 20-åringar inte råttsvansar, det slutar de flesta med i åttaårsåldern.

Bläh. Igen.

Baklysedag

Har ni haft en baklysedag någon gång? Ni vet en sån där dag när man kommer preciiis lagom till att se bussen, tåget, tuben lämna hållplatsen och retfullt blinka åt en (jag veeet att de inte blinkar egentligen, men det känns så!).

Man får snällt stå och vänta på nästa, men när man kommer fram till sin anslutning går den också precis framför ögonen på en. Och sen fortsätter det så, man är liksom fast i baklysevågen, och man blir sen trots att man gick hemifrån i god tid.

Idag är en sån dag. Dessutom är jag hostig och snorig och längtar hem till Bosarve. Bläh.

Dagens gutamålslektion: "Stickelsbär"

Stickelsbär är faktiskt ett av de vanligaste sökningar som leder folk till min blogg. Vanligen i kombination med ordet "saft".

Eller ... folk söker ju sällan på stickelsbär, förstås. Det är vanligare att de använder svenskans "krusbär". Dock tycker jag att det gutniska ordet beskriver bären bättre! :)

Har du stickelsbär kvar i frysen har jag ett bra recept på stickelsbärssaft här. Jättegod, och dessutom tar man vara på det som blir kvar av bären när saften är färdig till smaskig chutney, kryddig och god till höstens och vinterns middagar.

Måndag och världens argaste cykelsadel

Jag hatar måndagar. Det är aldrig så långt till helgen som på en måndagmorgon.

Idag är jag ungefär lika pigg och glad som den här barnsadeln som satt på en cykel utanför jobbet förra veckan. Det måste vara världens argaste cykelsadel.

Dagens gutamålslektion: "Päudsvår"

Just nu längtar jag till min päud, som är klädd med just ett päudsvår. Jag ska bara skriva klart det här och borsta tänderna, så är vår återförening nära förestående. 

Oroa er inte, maken har en egen päud som han redan kramats med en lång stund. En kudde alltså. Klädd med ett örngott, så klart.

Höstens bästa: Middag hos goda vänner

På sommaren blir det inte riktigt av med mysiga middagar med vänner. Visst grillar man ihop och så där, men det är något speciellt att promenera i skymningen till goda vänner och kura ihop sig i köket med god mat och vin.

De där middagarna blir liksom inte av på sommaren (inte bara för att det blir middag så himla sent om man promenerar dit i skymningen!), folk är bortresta, eller så finns det så mycket annat att hinna med under de korta sommarveckorna.

I helgen var vi i alla fall på middag hos fina A och P. Serranno, ost, kex, druvor och pesto till förrätt, oxfilé Wellington till varmrätt och den gamla klassikern Gino till efterrätt blir svårt att slå när det är vår tur att bjuda igen. Himlagott, minst sagt. Vi åt så mycket att vi var tvungna att ta bussen hem trots att det egentligen bara är en 10 minuters promenad hem ...

Hela lägenheten luktar jul - 3 månader kvar

Maken spenderade nästan hela söndagen i köket. Han gjorde ett riktigt långkok köttfärssås av hemgjord tomatsås (egenodlade tomater rostade i ugnen med olivolja, vitlök och örter, för att sedan mixas och reduceras). Smaskens!

Dessutom gjorde han en god äppelpaj (givetvis med Bosarve-äpplen) och kokade fläskkorv med vit sås och potatis, och det är dessa två rätter som gör att hela lägenheten luktar jul. Kanel i pajen, massor av kryddpeppar i korvspadet och så klart korven i sig (den påminner inte så lite om den där doften av julskinka jag pratade om häromdagen) satte fart på synapserna i hjärnan och satte igång en nästan fysisk längtan.

Idag är det precis tre månader till julafton. Så mycket man vill hinna, men så lite man kan börja med redan nu. Hur som helst ska jag sätta igång med årets julbok nu, och dessutom har jag en julkalendertanke till bloggen.

Vill ni öppna luckorna? :)

Höstens bästa: Man hinner sticka

Och dessutom blir man ju inspirerad eftersom det börjar bli kyligare ute. Just nu stickar jag ett par tofflor till maken att ha på Bosarve, där det ofta är lite svalt på golven.

En juloholists typiska julfirande, del 1

Härom veckan drömde jag ju att jag missat julen. Vaknade kallsvettig och var olycklig tills maken påpekade att det var 3 1/2 månad kvar till jul. Då kanske jag hinner trots allt! ;) Då lovade jag i alla fall att berätta hur en typisk jul ser ut för mig och lillasyster L.

Bortsett från det sedvanliga julstöket som vi säkert delar med många av er börjar förstås julen på riktigt den 23:e december. Då tas granen in och kläs omsorgsfullt på samma sätt som alla andra år och mycket traditionellt med i tur och ordning:

- Ljusslinga med ljus som "ser ut som riktiga ljus" (inte sån där med hundratals smålampor).
- Kulor, pappersänglar, garntomtar, gammaldags glasfåglar
- tjockt (så klart) silverglitter runt runt - INTE från toppen och nedåt.
- flaggspel och flaggor i grentopparna
- Stjärna i toppen. Alltid stjärna. I silver ska den vara, och röd folie ska den ha i mitten.
- spraysnö

Sedan vi sett efter att den är vacker släcker vi den. Det är ju trots allt inte jul förrän i morgon ...

Skinka kan man ju köpa färdigkokt nuförtiden, men då missar man ju den där fantastiska, egentligen ganska äckliga men typiskt juliga, doften som fyller huset. Dofter är ju så otroligt viktiga för känslan, oavsett vilken sorts känsla man söker. När den sedan är griljerad blir det förstås en skinkmacka med god, stark, hemmagjord senap. Är skinkan någonsin så god?

Julklappar är naturligtvis färdiginköpta sedan mycket länge (jag brukar börja handla i mellandagarna året innan och vara färdig i november) och rimmen färdigskrivna, men nu åker lackstången fram. Återigen, dessa dofter! Mmmm ... Och vad är väl en julklapp utan rim? Men det är nästan ingen som rimmar längre. Bara jag och farmor.

Sedan slits vi mellan att vilja stanna uppe och vaka in julen och att vilja gå och lägga oss tidigt eftersom vi går upp tidigt. Oftast blir resultatet någonstans mitt emellan.

Dagens gutamålslektion: "haust"

Haust får det nog sägas vara nu. Regn, blåst, gulnande löv. Sommaren är slut, julen är nästa delmål. Men jag gillar som sagt hausten. Hösten, alltså.

Höstens bästa: Sällskapsspel en ruskig dag

När det regnar och ruskar ute och det snålblåser i knutarna är det få saker som går upp emot att hela familjen kryper upp i soffan med pyjamas och tofflor på och under en filt, dricker rabarberpaj-te och spelar spel.

Det skulle möjligen vara att vinna också - sonen slog mig med fem poäng i Alfapet, den lille skiten (okej, okej, han är en decimeter längre än jag, går i trean på gymnasiet och är ett jäkla geni, men ändå!).

Maken hävdade att han hade 12 poäng mer än sonen, men vi känner oss lite tveksamma - är det någon annan som hört talas om att man får 42 poäng extra för att man för protokoll ...?

Pannkakor och sommar på burk

Frasiga, nygräddade pannkakor och hemgjord sylt lyser upp vilken regnig höstdag som helst.

Det finns få saker som är så tillfredsställande som att öppna en burk hemgjord sylt eller äppelmos. Sommarens bästa omsorgsfullt (men inte omständligt) tillagat och förpackat i vackra burkar tar en direkt tillbaka till varma sommardagar i trädgården, surrande insekter och smaken av solmogna hallon eller syrliga sommaräpplen.

Och vem blir inte barn på nytt av pannkakor? En riktig tidsresa till mormors kök där man satt bänkad runt bordet med kusinerna och smaskade i sig en aldrig sinande ström pannkakor eller plättar. Få fick vi oftast grädde och rårörda jordgubbar till. Oooh, vad gott. Nu längtar jag till nästa sommar. Men först ska jag avnjuta en härlig höst, en förhoppningsvis kall vinter med mycket snö, första ljuvliga julen på Bosarve och en försiktigt uppvaknande vår!

Äppelurkärnarskalarskivarmojängen - min nya bästa vän

Jag fick pakeeet!

Om du läste mitt inlägg om äppelgottar läste du förmodligen om min nya fina äppelurkärnarskalarskivarmojäng. Den fick jag av mina fina fina kollegor L, C och M i efterskottsbröllopspresent för några veckor sedan, och den blev snabbt min bästa vän så här i äppeltider.




Att skala, kärna ur och skiva ett äpple är både en aning tidskrävande och förenat med direkt livsfara om man är så fumlig och klumpig som jag. Jag slinter med både skalare och knivar och har plåster på minst två, oftast fler, fingrar innan jag är klar.

Nu tar det under en minut att gå från ett helt, vackert äpple till perfekta skivor, färdiga för ugnen eller pajen eller vad man nu lagar.

Så här enkelt är det:

Sätt fast äpplet på de tre piggarna.
Tänk dig att de ska gå rakt in i kärnhuset från ena änden.

Veva!

Skär rakt igenom så det blir skivor i stället för en spiral.

Färdigt!

Plocka loss kärnhuset från piggarna och sätt dit ett nytt äpple.

Busenkelt, eller hur? :) Skynda dig nu att göra äppelgottar!

Äppelurkärnarskalarskivarmojänger finns att köpa till exempel på Lagamati, Äppelfabriken eller så klart på nätet.

Höstens bästa: Dags för mysiga koftor igen!

Jag gillar hösten. Jag gillar hösten skarpt, faktiskt. Det finns många anledningar till det - här är en:

Det är dags för de mysiga stickekoftorna igen. Jippie!

Kommentera mera - nu är det enklare

Efter att ha trasslat runt i inställningarna ett tag (med god hjälp av kollegan L, tack tack!) har jag nu lyckats stänga av ordverifieringen (ni vet den där rutan med förvrängda bokstäver i, som man ska försöka dechiffrera och skriva in i en annan liten ruta så man kan skicka sin kommentar) och göra det möjligt för folk att kommentera anonymt.

Så kommentera på nu, gott folk - jag blir jätteglad varje gång jag får feedback! :)

Dagens gutamålslektion: "Sleik"

Sleik betyder "sådan" eller "sådana". Intressant är att jämföra med norskans och danskans "slik" och "slikk".

Här ser man tydligt att gutamålet är en kvarleva från fornnordiskan, vars närmaste fortfarande talade motsvarighet visst ska finnas på Färöarna. Där pratar de konstigt, vill jag lova. Men det är fantastiskt vackert, och de pratar både danska (som inte hjälper ett jäkla dugg när man är jag) och skandinaviska, som är ett slags utslätad kombo av svenska, norska, danska och isländska (och funkar förvånansvärt bra även för mig) om man inte förstår färöiska. Engelska gick däremot inte så bra.

Finaste S i Gasadalur på Färöarna när vi var där 2004.

Gör guacamolen själv!

Vi är en riktigt typisk Svensson-familj som tycker texmex-mat är toppenmys. På bästa medelsvenssonvis bänkar vi oss gärna runt en form nachos i vardagsrummet en fredagkväll.

I affären finns hyllmeter med kryddblandningar, burkar och påsar, men vad är det egentligen i? Och vad är det som är så svårt att göra så att vi måste köpa kryddblandningar? Inte guacamole i alla fall. Särskilt inte med tanke på det som är meckigt med guacamole är att få ur avokadoköttet ur skalet och mosa det, och det måste man ju ändå!

I guacamolekryddmix är huvudingrediensen maltodextrin eller glukossirap. Socker alltså. Sedan är det kryddor i bästa fall, aromämnen i sämsta. Och inte ovanligt är färgämnen och klumpförebyggande medel.

Vad är det då i "riktig" guacamole? Jo: * Avokado * gul lök * chilipeppar * lime * vitlök * tomat * salt * peppar

... och en del gillar att ha i hackad färsk koriander, men jag tycker koriander smakar parfym och är skitäckligt, så det hoppar jag över.

Det är busenkelt att göra själv, så skippa påsmixen i helgen och gör så här:

1. Gojsa ur köttet ur två mogna avokado (kärnan är lättast att få ur om du hugger kniven i den och vickar lite i sidled så släpper den).
2. Pressa över saften av en lime (man får ur extra mycket saft om man rullar limen några gånger mot bänken medan man trycker på den så köttet mosas innan man delar den). Mosa avokadon. Limesaften gör att avokadon inte blir brun när den reagerar med luften.
3. Finhacka ungefär en rågad matsked gul lök, chili (hur mycket beror på hur stark din chili är och hur stark du vill ha din guacamole), och pressa i vitlök. Vi gillar vitlök, så vi tar två eller tre klyftor.
4. Finhacka köttet av två tomater, men skippa den blöta delen med kärnor. 
5. Blanda (3) och (4) med avokadomoset och smaka av med salt och lite peppar.

Tänk på att guacamole behöver stå några timmar för att bli god. Först är det bara starkt av löken, vitlöken och chilin.

Man kan så klart använda torkade finmalda kryddor om man inte har färska hemma, men jag tycker det är fräschare med färska. Dessutom gillar jag den lite grövre konsistensen det blir av de finhackade. Vill du hellre ha den helt slät kör du den i mixern.

Jättegod till nachos eller tacos eller bara som dipp till tortillachips!

Dagens gutamålslektion: "Kaitlabb"

Kaitlabb betyder enligt vissa av mina vänner och släktingar "ovanligt begåvad, oerhört kvicktänkt och fantastiskt konstnärlig". Enligt mig betyder det helt sonika "vänsterhänt" ... Kaitlabb är dock ett något nedsättande epitet om vänsterhänta, kanske är det därför de så gärna vill hävda en alternativ betydelse.

Vänsterhanden heter på gutamål kaitu, och en vänsterhänt blir därmed kaitlabb eller kaithäntar. Vad höger  hand heter har jag ingen aning om. Har du?

Dagens tips: Gör skorpor av fikabröd som börjar bli torrt.

Om det nu, mot förmodan och alla av mänskligheten kända naturlagar, skulle bli bullar eller vetelängd över så länge att de börjar bli torra har jag ett bättre tips än att slänga dem i frysen (då är de ju liksom torra ändå när man tar fram dem igen):

Gör skorpor av dem!

Som vanligt är det busenkelt:

• Sätt ugnen på 150 grader.
• Skär bullarna eller längden i 1,5 - 2 cm tjocka skivor. Pensla med smält smör, pudra med lite socker och kanel (och kardemumma om du gillar det).
• Lägg på en plåt, ganska långt ner i ugnen.
• Ta ut dem efter ca 20-30 minuter, men kolla att de verkligen är skorptorra, annars möglar de. Låt dem gärna eftertorka

Förvara i lufttät burk.

Taggfria björnbär - vad vet du?

Ja då, de var mer mogna när jag smakade! :P

Vi har en stor ... öhm ... buske (? Jag vet faktiskt inte hur det definieras.) med björnbär på Bosarve. Den står på hörnet av stora huset, åt bryggarhuset till, och växer som ogräs.

Jag funderar på att sätta en sån där rosenportal mellan husen och binda upp den mot, eftersom snälla astumor berättade att anledningen till att man klipper ner björnbär är att de skjuter ut nya grenar från fjolårsskotten, så de blir så stora och spretiga. Men det gör ju liksom inget om de har en portal att klättra upp och ner för, då är det ju bara bra.

Det kommer en massa björnbär på busken, och det grämde mig väldigt i somras att de inte hunnit bli klara innan vi åkte. När jag kom ner nu i september hade dock några hunnit mogna, så då fick jag smaka.
Huvva! De var verkligen hur sura som helst, och smakade absolut ingenting. Något olyckligt konstaterade jag att smaken verkar sitta i taggarna, men då kom S och sa att deras granne har en likadan buske med jättegoda bär, och att han trodde det berodde på att busken får för lite sol. Det kan ju stämma, den har ju bokstavligt talat levt sitt liv i skuggan av den enorma forsytian.

Nu är i alla fall forsytian borta, så björnbärsbusken får stå kvar en säsong till och vara vacker på en portal. Är bären lika sura nästa år får den stryka på foten till förmån för något godare.

Har du några tips och idéer om varför bären är så sura? Kan S teori stämma, eller är det lika bra att jag gräver bort den på en gång? Kan den behöva gödning eller nåt? Hjälp!

Dagens pelargon: Fir Tree Catkins

Knasbollpelargonernas okrönte konung, Fir Tree Catkins, är verkligen ingen vanlig pelargon. 

Eller ... Egentligen är den det, det är faktiskt en änglapelargon vars blommor efter hand utvecklas till kottliknande hängen. Fir Tree Catkins är en sport av änglapelargonen Quantock Double Dymond och odlas exklusivt av Fir Tree Pelargoniums Nursery, så vill du ha en får du vända dig dit! =)

Första änglapelargonen (ni vet såna där som ser ut nästan som engelska pelargoner med penséblommor) såg dagens ljus redan 1913. Den togs fram som en korsning mellan P. Crispum och en gammal regalpelargon vid namn "The Shah" av Arthur Langley-Smith.

Detta exemplar tillhör Sutarves pelargonsamling.

Stormhatt som stormhatt?

Det här är en stormhatt.

Det här är också en stormhatt.

Jag är visst lite trött, så jag tycker det här är skitroligt. Förlåt!

Dagens gutamålslektion: "Släke"

Släke är ett samlingsord för sjögräs, alger och tång som spolats i land. Den är ofta brunsvart och luktar karakteristiskt (många säger äckligt, jag säger sommar och semester).

Släke är också namnet på en fantastiskt bra bok av Håkan Östlundh, en man som försöker slå sig in på de gotländska deckardrottningarnas arena. Jag tycker han gör det med den äran - hittills tycker jag hans böcker är de bästa i genren. Däremot borde han sluta skriva "på gotländska" när det ska föreställa gotlänningar som pratar, för där känns det inte riktigt som om han har koll ...

Vad är egentligen romantisk mat?

Igår var vår bröllopsdag ... eller i alla fall bröllopsmånadsdag, men vi försöker faktiskt att göra något lite speciellt även då.

Jag överraskade maken sedan 15 månader med ett bubbelbad med tända ljus och samma mat och dryck som vi åt och drack på vår första dejt. Praktiskt nog var det Freixenet och korv med bröd, så det är varken dyrt eller komplicerat!
. :P

Jag vet, jag vet, det är inte ett dugg romantisk mat, det borde ha varit ostron och Veuve Clicqot, men jag var arbetslös och fattig och hade räknat med en fika på stan, inte att få besök. Det var vad huset hade att erbjuda helt enkelt, och det har ju också medfört att korv med bröd blev romantisk mat för oss! :)

Jag fick en ljuvlig bukett rosor av maken och sonen var en hjälte och fixade maten medan vi låg i badet. Det blev en härlig kväll och precis vad man behöver en regnig tisdag i september ...

Vad är romantisk mat för dig? Har du också en sån där egentligen alldeles vardaglig rätt som blivit alldeles speciell för dig? Berätta!

Vad har hänt med postväsendet?

Brevbäraren kommer 17.11. Förr kom posten åtminstone före lunch ...

Dagens gutamålslektion: "Pärstikkar"

Pärstikkar är ett nytillkommet ord på gutamål, och betyder "pommes frites". Det äter man ofta till ett annat nytillkommet ord, nämligen kytvarpe, alltså "hamburgare".

Annat man kan göra av pärar (alltså potatisar) är till exempel pärstamp - kanske mer känt som "potatismos".

Interiörbilder från salen

Jag är visst lite flitigare med exteriör- än interiörbilder, sägs det. Det blir väl lätt så när det är sommar och man pysslar mycket ute. Så här ser i alla fall vår fina sal ut (den som numera är lite ljusare när vi tagit ner forsytian).

Salen från halldörren, september 2012.

Och så här såg den ut när vi köpte Bosarve:

Salen från halldörren, maj 2012

Salen, maj 2012.

Lägg särskilt märke till tavlan mellan fönstren, och den fantastiska ramen med alla frimurarsymbolerna. Den fanns i huset, men på en betydligt mer undanskymd plats.