Jag är varken rädd för spöken eller mörker (oftast i alla fall, ibland lyckas man ju skrämma livet ur sig själv), och tur är väl det. Idag pinar massgaistn landskapet hårt, och får våra ytterdörrar att fullkomligt yla. Det låter som om en hel kör av olyckliga osaliga andar försöker berätta sina tragiska historier för oss. Hade jag varit mörkrädd hade jag legat under sängen och storgråtit nu!
Men vad är då massgaistn som piskar huset så? Jo, det är det gutniska ordet för de hårda vindar som så ofta viner runt öronen och blåser ilsken småspik i ansiktet i mars. Mars-gasten, helt enkelt.
Och almanackan kan den tydligen också. Efter ett par fantastiska februaridagar började den vina igår. Första mars alltså. Som på beställning! Men katterna i grannskapet håller sig lugna än så länge, i alla fall.
Jag gillar när det blåser!
SvaraRaderaJag med. Särskilt nere vid havet!
Radera