tisdag 5 mars 2013

En skorsten som betyder kärlek

Den här skorstenen har jag hållit utkik efter många gånger i mitt liv. När man fick syn på den stora röda skorstenen med det enorma vita G:et på var man snart framme på Gotland. Med pirr i kroppen och magen full av kärlek väntade jag med spänning på att vår fullpackade bil skulle få köra ombord.

Jag blir fortfarande pirrig av den här skorstenen. Men den är mycket finare i Nynäshamn än i Visby av någon anledning. Kanske för att Nynäs betyder "hem" och Visby "bort".

Hej då för den här gången, Gotland!

Published with Blogger-droid v2.0.10

Sista morgonen på Bosarve

I eftermiddag ska jag åka tillbaka till hufvudstaden. Månaden gick alldeles för fort och jag hann inte med.

Sista tidiga morgonen i soluppgången med en kopp kaffe på verandan. Sista morgonljuset genom vardagsrumsfönstret. Sista morgonen med fågelkvitter som enda bakgrundsljud. Med utsikt över ladugården som badar i sol, fältet som kämpar med de sista snöfläckarna och att nyfiket undersöka om lökknopparna i rabatten kommit längre så de vill avslöja vad de tänker bli för blommor.

Jag kommer förmodligen att missa när de blommar. Men jag tänker inte missa min vitsippeäng på baksidan, och jag tänker inte missa när mina hundratals vildtulpaner och gammaldags påskliljor blommar.

Jag kommer snart tillbaka, jag lovar. Jag förstår inte hur jag klarat mig utan.

Published with Blogger-droid v2.0.10

måndag 4 mars 2013

Stoppa mera!

Jag tycker det är sorgligt att västvärlden idag har blivit ett sådant slit-och-slängsamhälle. Att det är billigare att köpa en stickad tröja i affären än att köpa garn och sticka den själv. Att minsta lilla hål eller fläck får oss att i bästa fall använda ett plagg som trasa, i värsta fall slänga det direkt.

Det är faktiskt ganska enkelt att ge plaggen nytt liv, ibland som sig själva, ibland som något annat. Jag kommer att återkomma till det, men idag ska ni få en enkel beskrivning i stoppandets konst. Makens kära hemstickade favorittofflor har nötts och slitits flitigt och fått hål under hälarna. Någon timme senare är de lagade och redo för många fler kalla kvällar och dragiga golv.

Gör så här:

1. Välj ett garn som är tunnare än originalet. Den slutliga lagningen kommer att vara dubbla lager garn.

2. Sy en ruta efterstygn runt hålet för att undvika att stickningen fortsätter att rimla upp sig.

3. Låt garnet löpa fram och tillbaka över hålet på ena hållet. Fäst i kanterna med ett litet stygn innan garnet löper tillbaka till andra sidan. Se till att inte dra åt för hårt så det inte skrynklar sig, men inte heller för löst så stoppningen inte blir som en bubbla.

4. Fläta ett galler på andra hållet genom att gå över och under varannan tråd. Glöm inte att sätta ett stygn i själva sockan utanför lagningens kant så den inte blir öppen på två sidor. Försök väva (fläta) så tätt som möjligt.

5. När du flätat hela rutan är det bara att fästa så är du klar!

Jag valde ett akrylgarn till stoppningen, trots att det är lite ljusare än yllet i tofflorna. Akryl är slitstarkare än ylle, men är varken lika varmt eller svalt när det behövs och har en tendens att orsaka härlig fotsvett. Till denna slityta blir det bra, dock.

Published with Blogger-droid v2.0.10

Sista skälvande dagen

I morgon ska jag åka tillbaka till hufvudstaden. Den här månaden har verkligen gått galet fort, var tog den vägen?

Blir en utmaning att livskvalitet även där. Det är liksom väldigt enkelt här i Paradiset, här är allt härligt. Utom möjligen att städa toaletten ... ;)

En bra början blir härliga Glimras releaseparty med fina vännen S på torsdag. Det ser jag fram emot!

(Bilden är lånad från Glimras hemsida)

Published with Blogger-droid v2.0.10

söndag 3 mars 2013

Livskvalitet: Goda grannar

I hufvudstaden vet jag inte ens vilka som bor i vår egen trappuppgång, trots att jag bott i samma lägenhet i snart fyra år. Här umgås vi och pratar och har fantastisk glädje av alla våra grannar. Vi fikar och glöggmyser och äter middag och byter tjänster (okej okej, det är mest vi som hjälp av dem).

I fredags var vi hos ena grannen och fikade, och fina astutöisen E hade gjort tårta. Henne spelar vi förresten Wordfeud med båda två, hon är skarp!

På kvällen kom andra grannar på middag, vi hade fått ett fantastiskt pris på ved av dem och ville ge något tillbaka. Som vanligt slutade det ju så klart med att vi ändå står i skuld, vi fick både rosor och en rådjurssadel grannen C hade jagat själv. Dessutom kom han med lastare igår och hjälpte till med taket.

Vi har verkligen världens bästa grannar, och det är som att ha en massa små skatter i husen runt omkring. Vi är verkligen otroligt tacksamma - och gränslöst rika!

Published with Blogger-droid v2.0.10

Gotland - solens och vindarnas ö

Ja, idag gör verkligen Gotland skäl för sitt smeknamn "Solens och vindarnas ö". Massgaistn friskar i ännu mer än igår, samtidigt som solen skiner på en klarblå himmel. Så länge man sitter inne vid brasan längtar man ut, men så fort man sticker näsan utanför dörren drar man snabbt in den igen.

Jag tror jag håller mig här inne idag. Eftersom det är både Vasaloppet och herrarnas 5-mil idag får jag tillräckligt med motion idag ändå!

Published with Blogger-droid v2.0.10

lördag 2 mars 2013

Tur man inte är rädd för spöken!

Jag är varken rädd för spöken eller mörker (oftast i alla fall, ibland lyckas man ju skrämma livet ur sig själv), och tur är väl det. Idag pinar   massgaistn landskapet hårt, och får våra ytterdörrar att fullkomligt yla. Det låter som om en hel kör av olyckliga osaliga andar försöker berätta sina tragiska historier för oss. Hade jag varit mörkrädd hade jag legat under sängen och storgråtit nu!

Men vad är då massgaistn som piskar huset så? Jo, det är det gutniska ordet för de hårda vindar som så ofta viner runt öronen och blåser ilsken småspik i ansiktet i mars. Mars-gasten, helt enkelt.

Och almanackan kan den tydligen också. Efter ett par fantastiska februaridagar började den vina igår. Första mars alltså. Som på beställning! Men katterna i grannskapet håller sig lugna än så länge, i alla fall.

Published with Blogger-droid v2.0.10

Livskvalitet: Gott om torr, fin björkved

Published with Blogger-droid v2.0.10

fredag 1 mars 2013

En riktig vän pekar inte på dammet i hörnen

Det är samma sak varje gång. Jag har saknat dig och längtat efter dig så länge, och när vi till sist äntligen ses efter flera månader gör du så där som du alltid gör men som jag alltid glömmer och förtränger och hoppas att du inte ska göra nästa gång vi ses efter flera månaders frånvaro.

Du pekar på dammet i hörnen, förvandlar dem från beskedliga damm-möss till kattungar eller hundvalpar eller rentav elefanter. Drar med fingret längs bokhyllan, påvisar fingeravtryck på tv-skärmen, avslöjar en liten samling granbarr sedan vi slängde ur granen.

Gnäller på skitiga fönster, hummar över att det ligger vissna blad i blomkrukorna och fnyser över ketchupspill på golvet nedanför kylskåpet.

Ibland vet jag inte varför jag saknar dig så. Du ger mig ångest och dåligt samvete och hur jag än städar hittar du alltid något att anmärka på.

Nä du solen. Så här års är vi nog inte riktiga vänner, du och jag.

Published with Blogger-droid v2.0.10

Magiska mars

Vårvinter. Ett ord med löfte om hopp. Livet och ljuset återvänder, dagarna blir längre, snön lämnar plats för små knubbiga uppstickare i rabatten. Solen värmer nästippen och gör den alldeles prickig, trots att det egentligen bara är någon plusgrad.

Riktiga vårtecken för mig är att bli väckt av solen tidigt på morgonen, fågeln som visslar in-ut-in-ut-in-ut-in-ut (vad är det egentligen för fågel? Vet ni vilken jag menar?) och när man får ta fram cykeln på knastriga vägar. Nu är jag förstås vuxen och får cykla året runt om jag vill, men ändå. Jag minns så väl hur man visste att det verkligen var vår på riktigt då. 

Numera har jag en magisk brytpunkt för när det verkligen är vår på riktigt och inte bara vårvinter. Det är när sopbilarna (alltså de med borstar på som sopar, inte de som hämtar soporna) far omkring och tar bort allt grus. När kommunen spanat in väderprognoserna noga och bestämt sig för att det inte kommer mer snö. Då är det vår-vår.

På Gotland räknar man starurar (eller staräurar längre söderut) för att avgöra när våren kommer. En starur är ett "bakslag" i våren, till exempel ett snöoväder, som inträffat efter att staren återvänt från sydligare breddgrader. Sju staräurar ska det vara innan våren vinner över vintern.
Nu väntar vi bara på staren.

Published with Blogger-droid v2.0.10