Bilen är full med grejer, hallen är full med grejer, huvudet är fullt med grejer ...
Snart mot båten, laddad med adrenalin, serotonin och ett visst mått panik. Vilken jävla grej! Att skuldsätta sig upp över öronen (okej okej, vårt hus kostade inte ens hälften av en normalstor trea i stockholmsförort, men ändå!) och köpa ett jättehus (ungefär 200 m2 boyta) 60 mil från där vi bor! :O
Fast det är ett fantastiskt hus. Och det ligger precis där det borde. Hemma!
Stackars maken jobbar och kan inte följa med oss allra allra första gången i huset. Han är riktigt ledsen för det, så jag och sonen har bestämt oss för att ge honom en överraskning. Han läser här, så jag kan inte berätta vad, för han får inte veta vad det är förrän han kommer till Bosarve ... *ler hemlighetsfullt* Jag hoppas och tror att han kommer att tycka om det, dock!
Jag har också packat med en massa kryddor och grönsaker som av någon anledning inte alls trivs hos oss i lägenheten. De är små och futtiga och dör en efter en, så jag tänkte sätta dem i landet på Bosarve, så får de bestämma sig där. Dör de så dör de, de hade ändå inte klarat länge till här. Två tomatplantor som inte heller riktigt trivs (konstigt nog, deras likar av samma sort är fina) ska få bo mot bryggarhusets vägg, är det meningen att frosten ska ta dem så blir det så.
Nu ska jag hälla i mig kaffet och bära ner det sista i bilen. Resfeber!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar