... vår tradition att hänga en strumpa i fotänden av sängen eller vid öppna spisen natten till julafton härstammar ända från 300-talet?
Illustration: Sharon Lindberg |
Det sägs att en adelsman som tidigare varit rik och mäktig
stött på svårigheter och förlorat sina pengar.
Trots att han nu var en fattig man var han alltid vänlig och
generös mot alla. Mannens hustru hade dött och han var nu ensam med en dotter
han älskade högt men inte kunde skaffa någon hemgift. Utan hemgift kunde
flickan inte gifta sig och både far och dotter var mycket ledsna över detta.
St Nicholas, det helgon som förknippas mest med julen och på
många håll även var den som delade ut julklappar under långa tider, hörde talas
om mannen och hans dotter och bestämde sig för att hjälpa dem. En natt i jultid
kastade han in en påse guld genom deras fönster, vilken råkade landa i en av
flickans strumpor som hängde på tork vid spiselkransen. På morgonen hittade flickan
guldet i sin strumpa och det var precis lagom till hennes hemgift.
Allt sedan den gången hänger barnen upp sina strumpor på
julnatten, för vem vill inte hitta en skatt i sin strumpa?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar