Igår på bussen hem satt jag framför två byggjobbare på väg hem från jobbet. Spritstinkande med whiskeyröster raljerade de över de otroligt larviga säkerhetsföreskrifterna på byggarbetsplatser, exempelvis att man måste ha skyddsglasögon och skor med stålhätta och trampskydd.
Strax därefter skrattade de rått åt engelska byggjobbare de sett på TV som hade en vanlig T-shirt och jeans på jobbet, det kan man ju inte ha, fattar de väl? "Men vad kan man vänta sig av folk som kör på fel sida av vägen och sätter avloppsrören på utsidan av huset?" Jag förstod snart att om man inte har blåbyxor är man ingen riktig byggjobbare, och att samtliga avlopp i England egentligen har frusit sönder, men engelsmännen har helt enkelt inte förstått det. Jag funderade en stund på att det borde vara rätt tydligt om de gjort det, eftersom det man spolar ner borde rinna längs utsidan om rören var trasiga, men när jag tittade ner och såg att jag hade jeans på mig förstod jag att jag inte kan förväntas förstå, för jag är ju ingen riktig byggjobbare.
Sedan fortsatte de med kommentarer som "varför skulle man ha skyddsglasögon, det är ju inte som att man planerar att få betong i ögonen? När man vaknar på morgonen tänker man ju att man ska göra ett bra jobb, inte idag ska jag bli skadad." och "är man så dum så man kliver på en spik får man väl fan skylla sig själv" och "men det är klart, de engelska byggjobbarna är ju inte så erfarna, så där kanske det behövs" och "det ska väl fan arbetsgivaren skita i, det är ju mitt problem om jag pajar ögonen".
Eh ... Det är väl just för att man inte planerar när man ska råka ut för en olycka man ska ha skyddsutrustning jämt? För att en olycka är just en olycka och det betyder liksom per definition att den är oplanerad och då kan man ju inte gärna säga "Stopp! Du får tappa den där mursleven i hinken med betong alldeles strax, jag ska bara gå och hämta mina skyddsglasögon först!" (precis det hände för övrigt en av mina kursare när jag läste byggnadsvård, fast det var kalkbruk i stället för betong. Inte att han sa stopp alltså, utan att han släppte ner mursleven i hinken utan att tänka sig för. Strax innan hade han flyttat upp glasögonen i håret. Han lider fortfarande sviter av det och kommer aldrig att få helt återställd syn igen).
Och om avloppsrören fryser sönder om de sitter på utsidan av husen i England hade man väl för f*n inte byggt dem på utsidan av husen om och om igen? Skulle engelsmännen vara mer korkade än vi på något vis? Och även om några avlopp fryser sönder om det är en extremt kall vinter lär man spara så galet mycket pengar på att inte dra dem inne i väggar och under golv. Det här med "andra förutsättningar - andra lösningar" är tydligen svårt att greppa. Dessutom är det i allra högsta grad arbetsgivarens problem om en arbetare skadar sig, eftersom det är de som dels blir av med en arbetare, dels ska betala ersättningar om det går åt skogen.
Ah ... Sedan kom min favorit. Högt och brett och vitt bullrade den ena whiskeyrösten allt möjligt charmerade om "kärringen". Inte käringen med ett r, som ju egentligen är ett positivt ord, utan kärring med ungefär tolv r. Det var minsann fel på henne på alla möjliga vis, och ganska korkad verkade hon vara (men vad väntar du dig, du är ju inte direkt Einstein själv gubbe lilla!). Telefonen ringer. "Fan, nu ringer kärringjäveln".
"- Hej hjärtat! Jaaa, jag sitter på bussen, jag är snaaart i Sundbyberg, var är du? Ja men du kan väl kliva av tåget där då och vänta på mig, så vi kan åka hem tillsammans? Puss puss!"
Se där ja. Nu är du inte så tuff längre, mr manly-constructionworker-macho-man. Glöm inte blåbyxorna i morgon bitti, annars kan du inte jobba. För kunskap och intelligens sitter ju i brallorna, inte i huvudet, händerna eller gud förbjude i att använda skyddsutrusning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar