Härom veckan drömde jag ju att jag missat julen. Vaknade kallsvettig och var olycklig tills maken påpekade att det var 3 1/2 månad kvar till jul. Då kanske jag hinner trots allt! ;) Då lovade jag i alla fall att berätta hur en typisk jul ser ut för mig och lillasyster L.
Bortsett från det sedvanliga julstöket som vi säkert delar med många av er börjar förstås julen på riktigt den 23:e december. Då tas granen in och kläs omsorgsfullt på samma sätt som alla andra år och mycket traditionellt med i tur och ordning:
- Ljusslinga med ljus som "ser ut som riktiga ljus" (inte sån där med hundratals smålampor).
- Kulor, pappersänglar, garntomtar, gammaldags glasfåglar
- tjockt (så klart) silverglitter runt runt - INTE från toppen och nedåt.
- flaggspel och flaggor i grentopparna
- Stjärna i toppen. Alltid stjärna. I silver ska den vara, och röd folie ska den ha i mitten.
- spraysnö
Sedan vi sett efter att den är vacker släcker vi den. Det är ju trots allt inte jul förrän i morgon ...
Skinka kan man ju köpa färdigkokt nuförtiden, men då missar man ju den där fantastiska, egentligen ganska äckliga men typiskt juliga, doften som fyller huset. Dofter är ju så otroligt viktiga för känslan, oavsett vilken sorts känsla man söker. När den sedan är griljerad blir det förstås en skinkmacka med god, stark, hemmagjord senap. Är skinkan någonsin så god?
Julklappar är naturligtvis färdiginköpta sedan mycket länge (jag brukar börja handla i mellandagarna året innan och vara färdig i november) och rimmen färdigskrivna, men nu åker lackstången fram. Återigen, dessa dofter! Mmmm ... Och vad är väl en julklapp utan rim? Men det är nästan ingen som rimmar längre. Bara jag och farmor.
Sedan slits vi mellan att vilja stanna uppe och vaka in julen och att vilja gå och lägga oss tidigt eftersom vi går upp tidigt. Oftast blir resultatet någonstans mitt emellan.
Bortsett från det sedvanliga julstöket som vi säkert delar med många av er börjar förstås julen på riktigt den 23:e december. Då tas granen in och kläs omsorgsfullt på samma sätt som alla andra år och mycket traditionellt med i tur och ordning:
- Ljusslinga med ljus som "ser ut som riktiga ljus" (inte sån där med hundratals smålampor).
- Kulor, pappersänglar, garntomtar, gammaldags glasfåglar
- tjockt (så klart) silverglitter runt runt - INTE från toppen och nedåt.
- flaggspel och flaggor i grentopparna
- Stjärna i toppen. Alltid stjärna. I silver ska den vara, och röd folie ska den ha i mitten.
- spraysnö
Sedan vi sett efter att den är vacker släcker vi den. Det är ju trots allt inte jul förrän i morgon ...
Skinka kan man ju köpa färdigkokt nuförtiden, men då missar man ju den där fantastiska, egentligen ganska äckliga men typiskt juliga, doften som fyller huset. Dofter är ju så otroligt viktiga för känslan, oavsett vilken sorts känsla man söker. När den sedan är griljerad blir det förstås en skinkmacka med god, stark, hemmagjord senap. Är skinkan någonsin så god?
Julklappar är naturligtvis färdiginköpta sedan mycket länge (jag brukar börja handla i mellandagarna året innan och vara färdig i november) och rimmen färdigskrivna, men nu åker lackstången fram. Återigen, dessa dofter! Mmmm ... Och vad är väl en julklapp utan rim? Men det är nästan ingen som rimmar längre. Bara jag och farmor.
Sedan slits vi mellan att vilja stanna uppe och vaka in julen och att vilja gå och lägga oss tidigt eftersom vi går upp tidigt. Oftast blir resultatet någonstans mitt emellan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar